Hundratusentals offentliganställda har förlorat sin försörjning sedan privatiseringslagarna antogs i landets parlament. Under Milosevic-tiden fanns ett grundläggande socialt skyddsnät på varje arbetsplats, men något fungerande socialförsäkringssystem för arbetslösa har hittils inte ersatt det gamla systemet. Pensionerna har ätits upp av inflationen och alltfler offentliga tjänster finansieras med avgifter. Landets tre största fackförbund avråder nu från fortsatt privatisering och menar att detta är den viktigaste förutsättningen för att landets målsättningar om reducerad fattigdom till 2010 skall kunna uppnås.

Det socialistparti som grundades av Slobodan Milosevic 1990 är nyblivna vågmästare i det serbiska parlamentet och kommer att avgöra vilket block som skall styra landet framöver. De har att välja mellan en västfinansierad höger som anklagas för att ha sålt ut landets tillgångar för kaffepengar och ett ultranationalistiskt högerparti med bakgrund i den militära ledning som står åtalad inför Haag-tribunalen för att ha verkställt etnisk rensning under krigen på 90-talet.

”Vi står fast vid våra krav på social rättvisa och att den europeiska integrationsprocessen fortsätter på ett sätt som skyddar nationella intressen”, meddelade socialistpartiets ledare Ivica Dačić på partiets presskonferens efter en veckas förhandlingar med nästan alla partier. Både Dačić socialistparti och Nikolic ultranationaliska parti ställer sig dock bakom innehållet i det symboliska ”stabilitetsavtal” med EU som undertecknades av Boris Tadic i Bryssel två veckor före nyvalet. Socialistpartiets och ultranationalisternas förhandlare säger sig även vara överens om en ny ekonomisk politik för social rättvisa, men detta högernationalistiska majoritetsalternativ har ännu inte presenterat någon regeringsförklaring.

I det politiskt känsliga läget kring nyvalet och den internationella uppmärksamheten i samband med Eurovision-finalen har regeringen varit mycket försiktig med att använda sitt våldsmonopol och en serie framgångsrika strejker har under våren brutit ut bland anställda på privatiserade arbetsplatser. Huvudstadens centrala delar har stängts av och regeringen har i en del fall valt att öppna statskassan för att, utan kravaller, få trafiken kring regeringskansliet att flyta igen.

De västfinansierade regeringspartierna kräver samtidigt hårdare lagstiftning mot de strejkande. Det ultranationalistiska partiets ledning däremot har gjort stöduttalanden för de strejkande och kritiserat privatiseringslagarna, men deras fotfolk på gatorna i Belgrad har inte upphört med att attackera fackliga möten och misshandla fackligt aktiva för det.

Det ultranationalistiska partiet verkar enligt sitt partiprogram för ett Storserbien, vilket skulle innebära en expansion av Serbiens nuvarande territorium i nästan alla riktningar. Ultranationalisterna var det enda partiet i Serbien som röstade mot att ge upp kriget mot NATO 1999 och kräver fortfarande att delrepubliken Kosovo försvaras militärt. Västmakterna hade därför hoppats på en "isolering" av ultranationalisternas block efter nyvalet till landets parlament. Mycket talar nu för att de västfinansierade partier som i de västorienterade medierna utropats till "valets segrare" förlorar regeringsmakten och "isoleras" av de övriga partiernas majoritet.

Kortfakta om partiutvecklingen i Serbien: 

För åtta år sedan störtades diktatorn Slobodan Milosevic av ett folkligt uppror som drogs igång av den västfinansierade studentrörelsen OTPOR. En proteströrelse för demokrati som kännetecknades av fredliga blockader och tältläger. Samtidigt bildades ”Serbiens Demokratiska Opposition” av de politiska partier som ville störta Milosevic. Den partipolitiska oppositionen erövrade statsmakten hösten 2000, med god hjälp från OTPOR, och fria val genomfördes.

Så snart diktaturen fallit och fria val genomförts splittrades ”Serbiens Demokratiska Opposition” mellan de västfinansierade partier som idag stödjer Boris Tadic, den sittande presidenten, och de demokratiska nationalistpartier som idag stödjer Vojislav Kostunica, den senaste premiärministern. Kostunica försöker nu istället bilda regering tillsammans med de två partier som försvarade diktaturen för åtta år sedan. I Belgrads kommun har en sådan majoritet redan bildats och ultranationalisten Aleksandar Vučić har utsetts till huvudstadens borgmästare.