LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Mats Höglund

Läsarnas Fria

Krisen i USA

Den amerikanska ekonomin krisar. Banker, försäkringsbolag och liknande institut går på knäna. Det senaste är att Fed, den amerikanska centralbanken, pytsar in 500 miljarder kr till försäkringsbolaget AIG. Det är ju tur att Fed har pengar i allafall.

Men vad är det egentligen som sker? Jo, skulderna är för stora, och den producerande ekonomin för liten. Folk har helt enkelt inte råd att köpa allt som produceras, eftersom de samtidigt måste betala av sina skulder. Krisen har givetvis ett samband med kriget, men än mer med en allmän privat överkonsumtion. Krisen är också ett resultat av det 200-åriga finansiella systemet, där pengar skapas genom bankers utlåning. Fractional reserve banking, som det så fint heter. Samt (möjligen) även på grund av att den amerikanska industrin har outsourcats utomlands, vilket lett till mindre löner i USA men fortsatt hög konsumtion. Folk har med andra ord fortsatt att gå på affär och nojsa bort pengar, möjligen undantaget de som blivit helt outsourcade. Men Fed då, kan inte de lösa problemet? Nej, egentligen inte. De kan nämligen inte skapa välstånd, lika lite som vår egen riksbank kan det. Eller för den delen våra privata banker som av någon anledning ständigt lobbar för att vi skall låna mer. Det politiska problemet är att kontrollen över USA sedan länge innehas av bankirerna. Ni kanske minns en man vid namn Ronald Reagan, som påbörjade den finansiella avregleringen. Avregleringen spred sig därefter runt om, och skapade i sin tur en finansiell bubbla. Som i sin tur bara växte och växte. Det är för övrigt samma fenomen som först skapade det brittiska imperiet och sedan ruinerade det. Nu verkar USA stå på tur.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

Katarina Sehm Patomäki och René Heeskens

Katarina Sehm Patomäki, som är författaren till denna veckas huvudtext, är en ekonom med ett starkt intresse för världspolitiken. I synnerhet är hon intresserad av demokratiseringsfrågor, globaliseringsdebatt och fattigdomsproblematik. Sedan 1998 är hon verksamhetsledare för NIGD (Network Institute for Global Democratization). Där kretsar hennes arbete för närvarande kring frågan om
skuldavskrivning samt om globala politiska partier. Hon sitter dessutom med i de sociala forumens internationella råd och i flera andra internationella grupper som arbetar med demokrati- och globaliseringsfrågor.

© 2026 Stockholms Fria