Terra é vida!-Jord är liv!
”Terra é vida”. ”Jord är liv”, är ett uttryck som människorna i Amazonas använder och som är en vattendelare mellan två sätt att se på Amazonas: storföretagarnas och marknadens kontra människornas och naturens. Uppfattningen att Amazonas måste bevaras för människors och arters överlevnad står mot de krafter som vill exploatera regnskogen. Världsmarknaden hungrar efter virke och exklusiva träslag och avverkningen sker i ett allt högre tempo.
Klas Lundström
Amazonas, Reportage från jordens lungor
Murbruk förlag
Sedan mitten av 1900-talet har skogsavverkning i Amazonas utgjort en betydelsefull del av den brasilianska ekonomin och avverkningen har i stigande grad blivit ett reellt hot mot världens mest bevarade tropiska och subtropiska regnskog. Man beräknar att om takten i avverkning fortsätter kommer 40 procent av den nuvarande Amazonas att vara borta om tjugo år.
Klas Lundström som är frilansjournalist och har gjort detta reportage från Amazonas berättar om förutsättningarna för sin resa: ”Det här är en ögonvittnesskildring från en av världens mest föränderliga platser..."."...I ett halvår bodde jag i det brasilianska hjärtat av regnskogsbäckenet och försökte närma mig det fenomen, den utveckling och de individer som gör Amazonas till vad det är.” Lundström förklarar dessutom på sin blogg att han med sitt litterära reportage försöker ”beskriva dofter av skövlad regnskog, tillbakahållen ovisshet i ungdomars ögon, mentaliteten som inte går att förenkla med ideologiskt västtänk.”
Den första geografiska utgångspunkten i Lundströms reportageresa är den lilla byn Vista Alegre do Capixaua i delstaten Pará i hjärtat av den brasilianska delen av regnskogen. För att komma ända fram åkte han en fyra timmars båtfärd från närmaste stad Santarem. I byn möter han bland andra fiskaren Fransisco som lever i detta naturens ”plötsliga tomrum” där ”naturens skönhet trängs med mänskliga apati”.
Amazonas är hemvist för hundratalet olika ursprungsstammar, för oräkneliga växt- och djurarter. Men det är också ett Amazonas som exploateras och bryts ned av kommersiella intressen, miljöförstöring och av industrialismens hunger efter nya bränslen. I boken kan man läsa om hur Amazonas under 1900-talet blivit en scen för modern expansion i form av asfalterade vägar, miljonstäder, snabbmat och industrier. En krock mellan gammalt och nytt sker, mellan ekonomi och ekologi, mellan långsiktighet och kortsiktighet. När Lundström talar med lokalbefolkningen kommer tvivel fram om den brasilianska regeringens målsättning för regnskogen. Nu har soyaodlingarna ätit sig in alltmer i Amazonas vilket innebär skövling av väldiga skogsarealer.
Lundström visar hur den gamla traditionen av brukandet av jorden på kort tid har brutits ned med efterföljande utanförskap, arbetslöshet, sysslolöshet, fördrivning, hot, förfalskningar av ägandebevis och markförsäljning till skampriser, vilket har varit sojaböndernas och de multinationella företagens konfiskeringsmetod. Sojabönderna utgörs ofta av välbärgade stadsbor från södra Brasilien. Lundström berättar om slavarbete, barnarbete och om politiska mord. Slavarbete förekom så sent som under 2003 och 2004 i provinserna Mato Grosso och Pará, detta ofta i samband med sojaproduktionen.
Det var många som satte sitt hopp till Lula da Silva när denne valdes till president och tillträdde 1 januari 2003. Lula da Silva jobbade vid 21 års ålder på en bildelsfabrik och förlorade ett finger och samtidig anslöt han sig till fackföreningen och blev snart vald till viktiga poster. Han radikaliserades och organiserade strejker och sattes i fängelse. 1986 invaldes han i parlamentet med rekordmånga röster och 1989 blev Lula da Silva utsedd till Partido dos Trabalhadores, presidentkandidat (Arbetarnas Parti ). Men efter valet av da Silva har de riktigt stora förändringen uteblivit. Kritiska röster höjs och ifrågasätter hans motiv. Att han fallit undan för intressen som vill åt regnskogen. Lundström berättar att förändringar ändå har skett och sker men menar att de ofta är tvetydiga i sin verkan. Som organiseringen av Mototaxi-förarna. De som kör motorcykeltaxi. Förarnas registrering och organisering i fackföreningar har lett till att många inte har råd att betala medlemsavgifter och därför måste sluta och bli arbetslösa eller arbeta svart.
Klas Lundströms reportage om regnskogens betydelse och dess roll i människornas liv är faktarikt med ett brett perspektiv. Hans närvaro ger honom en direkt kontakt med lokalbefolkningen och en inblick i deras livssituation, tvivel och framtidsdrömmar.
I ett gathörn möter Lundström en ung man som säljer glass: -Jag älskar att bara cykla och vara tillsammans med naturen säger den unge mannen, och nu- är allt borta. Plantager, soja och död mark är vad som finns kvar. Allt är borta, upprepar han.
Men Lundström visar också på positiva inititativ. För de alternativa rörelserna har kampen för en hållbar regnskog bara börjat säger han. I oktober och november 2007 anordnades två konferenser i kuststaden Belém med ett ”ekologiskt och mänskligt hållbart Amazonas” som enda punkt på dagordningen. Det var även unikt på det sättet att det var Amazonas egna rörelser som hade samlats, fackföreningrörelser, ursprungsbefolkningsrörelser, hälsoorganisationer, och andra. Syftet var att författa ett program med konkreta förslag till den brasilianska regeringen hur man skulle bevara ett hållbart och levande Amazonas.
Det är en viktig och detaljrik reportagebok Lundström skrivit. Att den dessutom är välskriven och nyanserad gör den inte mindre läsvärd.
