Förr i tiden trodde man att fotografier var exakta avbildningar av verkligheten, men så är det faktiskt inte. Detta bland annat eftersom ett fotografi är en frysning av ett händelseförlopp och själva frysningsögonblicket inte behöver vara representativt för händelseförloppet, eller den person som blir fryst. Dessutom kan fotografier vara över- eller underexponerade, alltför suddiga mm. Nuförtiden kan man också "fotoshoppa" bilden, dvs manipulera den. Om man har en prick på näsan så kan man alltså ta bort den innan bilden publiceras. Eller så kanske man fotoshoppar fram en suddig bakgrund om man inte lyckats att ställa in kameran så att bakgrunden blir suddig. Eller så kanske man ändrar ljuset eller färgtonen.

För att bli en bra fotograf måste man ha koll på de viktigaste funktionerna och begreppen. Varje kamera har till exempel ett spann för hur stor respektive liten bildvinkel som kameran klarar av. Det kallas på fotospråk för brännvidd. Kort brännvidd ger en stor bildvinkel, dvs man får in mycket i bilden. Lång brännvidd ger liten bildvinkel, dvs man zoomar in något. Om man vill ha extra bra "inzoom" eller "utzoom" kan man köpa ett extra objektiv. Man köper då ett så kallat teleobjektiv (för inzoom) eller ett vidvinkelobjektiv (för utzoom). Dessa kostar ofta lika mycket som själva kameran.

Förutom brännvidden och objektiven är det bra att känna till begreppen bländaröppning, slutartid, ISO-värde, skärpedjup, vitbalans samt blixt. 

Bländaröppningen anger hur stor öppningen för ljuset är. Ju större öppningen är desto kortare tid behöver öppningen vara öppen, för att släppa in en viss mängd ljus. Ofta vill man ha en stor bländaröppning, för då blir det skarpt på det man zoomar in och suddigare i bakgrunden. Det kallas också för att man har ett kort skärpedjup. Motsatsen är ett långt skärpedjup och det betyder att det är skarpt såväl nära som långt bort i bilden. Stora bländaröppningar är också bra vid dåligt ljus eftersom det ger korta slutartider. Bländarvärdet 2.8, som är det lägsta på många kameror, ger en stor bländaröppning. Om bländarvärdet är över 10 så är öppningen liten. Riktigt små respektive riktigt stora bländaröppningar ger dock oskärpa i bilden överlag.

Slutartiden anger hur lång tid som bländaröppningen skall vara öppen. Om objektet som skall fotograferas rör sig så är det viktigt att slutartiden är kort, såvida man inte vill ha en suddig bild förstås. Sportfotografer använder ofta väldigt korta slutartider, till exempel 1/500 sekund. Om objektet inte rör sig väldigt fort och om man håller kameran still kan man dock klara sig med en slutartid på 1/60 sekund.

ISO-värdet anger ljuskänsligheten. Om det är mörkt så krävs ett högt ISO-värde och om det ljust används kan ett lägre ISO-värde användas. Vid porträtt i dagsljus utomhus kan man använda ISO-värdet 200. Om det är en rockkoncert i dunkel lokal kan man testa ISO 800 eller 1600. Nackdelen med höga ISO-värden är dock att bilden blir väldigt kornig. Om det är riktigt dunkelt är det ofta nödvändigt med blixt, vilket fotografer annars ofta undviker eftersom blixtljuset tenderar att platta till ansiktet (skuggorna försvinner). Det här löser porträttfotograferna genom att låta ljuset studsa på en vit skiva och träffa ansiktet från sidan.

Vitbalansen, det vill säga färgtemperaturen, är också viktig. Om du tar ett foto på en person under en glödlampa med vitbalansen inställd på solljus, då blir de vita färgerna gula.

Den vanligaste kameran idag är den så kallade digitalkameran. Framkallning i egentlig mening behövs då inte, utan bilden skrivs ut direkt på ett fotoskrivare eller skickas för utskrift på ett fotolabb. Många väljer också att enbart kollar på bilderna via dator eller TV. Bilden komprimeras vanligen som en JPG-fil. Om de tekniska kraven är höga rekommenderas dock RAW-formatet, vilket ställs in i förväg innan man tar bilden.

Vad får man då fotografera? Jo, faktiskt så får man i offentliga miljöer fotografera allt och alla så länge det inte är tydligt skyltat att så inte är fallet. Du får också ta bilder i en koncertlokal, såvida det inte är tydligt skyltat att förbud råder, eller att vakten säger till. Bilder på människor får publiceras i tidningar utan att människan ifråga tillfrågas. Det är bara fotografens tillstånd som krävs. Om bilden skall användas i reklamsammanhang krävs dock att den avbildade tillfrågas.

Avslutningsvis, fem enkla tips som jag hittat på nätet. 1. Läs kamerans och objektivets instruktionsböcker.  2. Investera några tior i  en  putsduk för linsen (använd ej skjortan).  3. Stå inte för långt bort från motivet, gå närmare så blir bilden bättre. 4. Tänk på helheten, se till att det inte är för mycket ovidkommande eller distraherande objekt runt huvudmotivet. 5. Sikta rätt.