Norge är en av världens största oljeproducenter. Men landets oljepolitik slutar inte där gränserna är dragna. Norge är en global aktör med händerna djupt nere i oljeburken.

I mitten av januari i år inledde storföretaget Fugro-Geoteam illegala seismiska undersökningar längs med Västsaharas kust. Borrningarna görs, enligt organisationen Norwatch, på uppdrag av den marockanska regeringen med stöd från det nordamerikanska oljebolaget Kosmos energy.

Men Marocko, som ockuperat Västsahara sedan mitten av 1970-talet, äger ingen rätt att profitera på Västsaharas oljeresurser, det har Internationella brottsdomstolen i Haag (IJC) och FN:s regelverk slagit fast.

Västsaharas exilregering under ledning av befrielserörelsen Polisario ser oljeprospekteringen som en allvarlig kränkning av den vapenvila som Polisario och Marocko undertecknade 1991. Sökandet efter olja längs Västsaharas atlantkust sker därtill i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge: Marocko fördubblade nyligen sin militärbudget och har yppat önskemål om att införskaffa sofistikerade vapensystem.

– Det här är troligen det mest riskfyllda nordiska projekt vi sett hittills i Västsahara. Spänningen i området är redan hög och projektet kan vara droppen som får bägaren att rinna över, säger Sören Lindh från svenska Västsahara-aktionen.

Tidigare sålde Norska oljefonden, bestående av flera svenska investerare, sina aktier i oljebolaget Kerr-McGee när liknande borrningar ägde rum i området, med hänsyn till att arbetet stred mot folkrätten. Det USA-skrivna oljebolagets aktier föll kraftigt på börserna.

Fugro-Geoteams borrningar längs en av världens mest fiskrika havsområden har skett i det tysta, varken internationell eller marockansk press har rapporterat om oljeprospekteringen. En av anledningarna till det, bedömer Sören Lindh, kan vara frågans känslighet.

– Man vill nog helst undvika samma reaktioner från finansmarknaden som de som drabbade Kerr-McGee, säger Lindh. 

Men  trots de uppenbara folkrättsbrotten utförde världens största och modernaste oljefartyg, norska Geo caribbean, sitt första borrningsuppdrag på förbjudet vatten utanför Västsaharas kust i mitten av januari. Uppdraget kom från just Kosmos energy, som opererar med fria händer tillhandahållna av Marockos nationella oljemyndigheter.

Anledningen till att privatbolag har släppts in längs den av Marocko ockuperade statens rikliga fiskevatten, är just regimens avslag av IJC på att göra anspråk på Västsaharas resurser. Uppgifterna om att Norge den senaste tiden har visat intresse för Västsaharas oupptäckta oljerikedomar har väckt skarpa protester på hemmaplan, men i utlandet passerade händelsen relativt obemärkt.

Fugro-Geoteams holländska moderbolag förnekade projektet in i det längsta, men styrelsemedlemmen Paul van Riel uttalade sig till slut:

”Det finns så många omstridda havsområden. Här finns inga internationella sanktioner. Så om vi kan utföra ett uppdrag så gör vi det”, sa van Riel dagarna efter borrningsexpeditionen till holländska dagstidningen NRC Handelsblad.

En oansvarig och cynisk hållning, menar Sören Lindh. De återupptagna januariprospekteringarna strider inte bara mot folkrätten utan, vad värre är, legitimerar också Marockos ockupation och framflyttade ekonomiska positioner i kölvattnet av krigsutbrott i andra delar av världen.

– FN:s fredsprocess i området undermineras starkt. Nu är frågan hur de många investerare och entreprenörer som antagit olika etikregler kommer att bemöta Fugro-Geoteam och deras partners i det här projektet, säger Sören Lindh.