Författarinnan Lillian Hellman föddes 1905 i New Orleans och anses som en av de mest betydelsefulla amerikanska dramatikerna i modern tid. Hen var bland annat känd för sina radikala åsikter, vilka också återspeglas i detta verk. I De oskyldiga tar hen upp homosexualitet, vilket under hennes livstid var mycket kontroversiellt. Hellman lyfter samtidigt fram att barn inte alltid är oskuldsfulla varelser, utan kan vara mycket elaka.

Handlingen i De oskyldiga känns på många sätt rykande aktuell, inte minst på grund av den senaste debatten kring internatskolor. Dramatens uppsättning på lilla scenen ligger därför väl i tiden. Pjäsen handlar om Karen (Eva Röse) och Martha (Jessica Liedberg), två kvinnor som har satsat allt på en internatskola för flickor. De har drivit skolan sedan 10 år tillbaka. Mary (Sanna Sundqvist) är en bortskämd överklassflicka som har satts i skolan av sin farmor (Malin Ek). Hen är en översittare som inte drar sig för att ljuga för att få sin vilja igenom. Hennes lärare avslöjar detta och hen känner sig förödmjukad. För att hämnas drar hen sig inte för att krossa Karen och Martha. Genom sin farmor som har stött skolan sprider Mary ut ett rykte att Karen och Martha har ett lesbiskt förhållande, vilket var någonting oerhört på den här tiden.

Marys roll tolkas på ett förnämligt och övertygande sätt och man känner nästan att man skulle vilja ge ”den lilla odågan” ett kok stryk. Men alla flickorna på scenen måste få en stor eloge för sina roller. De utgör en brokig samling och är mycket övertygande i sina karaktärer. Det finns hela tiden en psykologisk spänning som eskalerar och kompletterats med en fartfylld koreografi. De båda lärarna skildras på ett väl genomtänkt sätt och blir varandras komplement, den lite mer framträdande Karen och den mer tillbakadragna väninnan Martha. Man har tagit fram en väl anpassad ensemble till den här pjäsen med Malin Ek och Eva Röse som bildar ett nav med sitt solida framförande.

Scenografin utgörs av en gigantisk triangel, som på något sätt verkar symbolisera skolans värld. Kanske kunde man ha gjort denna lite rikare för att framhäva skolmiljön och tidsandan tydligare. Men i övrigt kan man inte annat än konstatera att den här uppsättningen har nästan allt. Ett fantastiskt manus, framfört av lysande skådespelare i en perfekt sammansättning. Detta är en stark och gripande föreställning som genast tar tag i åskådaren på ett riktigt gastkramande sätt.