DN publicerade 1 oktober en opinionsundersökning där frågan var ställd så här:

”Förbifart Stockholm är en 21 kilometer lång väg mellan Kungens kurva och Häggvik. 18 kilometer går i tunnel. Är du för eller emot att man bygger Förbifart Stockholm?”

Kanske inte så konstigt att många svarar ”för” på den formuleringen, om man inte samtidigt informeras om eller redan vet följande:

• Att klimatmålen långt ifrån kan nås med den omfattning av biltrafiken som räknas med i de samhällsekonomiska kalkylerna.

• Att Förbifart Stockholm inte planeras för kollektivtrafikanternas behov och att en lång rad kollektivtrafiksatsningar skulle kunna finansieras om inte Förbifart Stockholm byggs.

• Att avgaser och partiklar kommer att strömma ut orenade ur tunnelmynningar och ventilationstorn när Förbifart Stockholm öppnas för trafik.

• Att de tre kilometer som inte består av tunnlar till största delen drabbar Järvafältets befolkning som i stor utsträckning redan har en utsatt situation.

• Att en rad boendemiljöer drabbas av buller och stomljud från tunnelsprängningar och störningar från tusentals lastbilstransporter med schaktmassor.

• Att fyra naturreservat, två Natura 2000-områden, Lovö och Järvafältet påverkas negativt och drabbas av bestående skador av byggnationen.

• Att trängseln räknat på hela vägnätet beräknas öka fem gånger till 2030 enligt Stockholmsöverenskommelsens prognoser med Förbifart Stockholm.

• Att innerstadstrafiken år 2035 med Förbifart Stockholm prognosticeras ha ökat med 33 procent jämfört med i dag.

• Att enligt arbetsplanen för Förbifart Stockholm kommer biltrafiken i regionen att öka med 69 procent till 2035.

• Att andelen vägtrafik som ska förbi regionen bara är cirka två procent.

• Att finansieringsplanen via trängselskatt förutsätter kraftigt ökad biltrafik bland annat över vägtullssnittet till och från innerstaden.

• Att Stockholms vägtrafik inte ökat sedan trängselavgifterna infördes, dvs under de senaste 5-6 åren och att trenden är att den minskar över såväl city-, innerstads-, regioncentrum- som Saltsjö-Mälarsnittet.

• Att kollektivtrafikresenärernas tidsförluster i nuläget motsvarar 80–90 procent av samtliga resenärers kostnader orsakade av förseningar och trängsel vid resor till och från arbetsplatser i regionen.

• Att bygg- och lånekostnader för Förbifart Stockholm i våras av riksdagens utredningstjänst beräknades till 61 miljarder i löpande priser och vara avbetalda först 2053.

• Att beräknad investeringskostnad för Förbifart Stockholm nu ökat till 31,5 miljarder, det vill säga 3,8 miljarder mer än vid tidigare beräkning.

• Att personer med astma, hjärt-kärlsjukdom med mera kan komma att avrådas från att färdas i Förbifart Stockholms tunnlar pga kväveoxider och partiklar.

Ovanstående information kan utläsas från offentliga källor. Vi befarar dock att få stockholmare och inte ens många beslutande politiker känner till merparten av detta.

Uppfattningen om Förbifart Stockholm är enligt vår mening byggd på bristfälligt beslutsunderlag och falska förhoppningar. Samtidigt kan sägas att i den senaste opinionsundersökningen i vilken stockholmare ombads välja så valde 61 procent kollektivtrafikutbyggnad framför Förbifart Stockholm. Detta är ett val som måste göras. Om Förbifart Stockholm byggs kommer det av flera skäl, bland annat finansiella, inte vara möjligt att utveckla en kollektivtrafik som fungerar tillförlitligt och räcker till för framtidens behov.

Vi hoppas att de nu låsta politiska positionerna kommer att lösas i tid och att stockholmarna kommer att få den kollektivtrafik de behöver nu och i framtiden istället för en rekorddyr, miljö-, klimat- och hälsofientlig stadsmotorväg som missvisande kallas Förbifart Stockholm.