Björn Kumm skildrar motståndets historia | Stockholms Fria
  • I sin samtid omskrevs den antikoloniala kampen som bestialisk. I dag beskrivs den som hjältedåd, säger författaren Björn Kumm.
Fria Tidningen

Björn Kumm skildrar motståndets historia

I sin nya bok Motstånd – De maktlösas kamp skildrar Björn Kumm rörelserna som sällan ryms i historieböckerna, allt från Mau-mau i Kenya på 50-talet till Occupy i dag.

I över 50 år har journalisten och författaren Björn Kumm rapporterat från världens alla hörn. Han har bland annat bevittnat Che Guevaras likvaka, intervjuat Idi Amin och avslöjat Säpos åsiktsregister flera år innan IB-affären.

På senare år har han framför allt gjort sig känd som författare till böcker om Kalla kriget, Fidel Castro och Tito. Hans nya bok om motståndsrörelser menar han själv är en vidareutveckling av hans kanske mest kända bok Terrorismens historia som släpptes 1997.

Mycket av det som kallas för terrorism i dag är i själva verket motståndsrörelser. Det handlar om grupper som försöker göra uppror mot makten, säger han. Björn Kumm har själv bott i Nigeria i åtta år och många av exemplen i boken är också hämtade från Afrika. Däribland hereroupproret i Sydvästafrika, nuvarande Namibia, i början av 1900-talet. Herero var en av de första folkgrupperna som vågade göra uppror mot de tyska kolonisatörerna.

– Efter detta utfärdade tyskarna en order om förintelse av Hererofolket. De drevs ut i öknen där många av dem dog av törst. Jag menar att det var en del av en raspolitik som inleddes där och en stark inspiration för nazismen.

Björn Kumm berättar också om de många självständighetsrörelserna under 1950- och 60-talen. Flera av dem, som Mau-mau-rörelsen i Kenya, beskrevs ofta som bestialiska vildar i dåtidens medier men de var en starkt bidragande orsak till att länderna kunde bli självständiga.

– De som kämpar för självständighet inspireras ofta av varandra. Jag tror att det var en anledning till att många afrikanska länder avkolonialiserades ungefär samtidigt. Samtidigt fick stormakterna det allt svårare att hålla ihop sina imperier.

Det är lätt att se paralleller mellan de afrikanska frihetskämparna för femtio år sedan och dagens revoltörer i det som har kommit att kallas för den arabiska våren. Björn Kumm undviker att gå in särskilt mycket på nutida motståndsrörelser. Men i slutordet tar han i alla fall upp Occupy Wall Street och de amerikanska visselblåsarna Bradley Manning och Edward Snowden.

På frågan om vi tenderar att fokusera mer på enskilda personer i dag snarare än rörelser, menar Björn Kumm att det delvis kan stämma. Men historiskt har det funnits många som har gått före och inspirerat andra. Som exempel nämner han Ahmed Ben Bella i Algeriet och Jomo Kenyatta i Kenya. Gemensamt för dessa, liksom för Nelson Mandela, är också att de först suttit fängslade innan de sedermera blivit premiärministrar.

– De som omvärlden uppfattade som skurkar kan tjugo år senare bli hyllade som hjältar, säger Björn Kumm.

Fakta: 

Björn Kumm

• Journalist och författare, känd från radions P1.

• Hans mest kända bok är Terrorismens historia (1997, nyutgåva 2002). Han har även skrivit böcker om bland annat Kalla kriget (2006), Jugoslaviens ledare Tito (2009) och Fidel Castro (2011).

• Nya boken Motstånd utkommer 6 november på förlaget Historiska Media.

Rekommenderade artiklar

© 2021 Stockholms Fria