På miljöförvaltningen i Lund är besvikelsen stor. Förhoppningen var att den prejudicerande domen – oavsett utfall – skulle leda till en större principiell debatt.

– Nu hänvisar man bara till de gällande riktvärdena och tar inte upp farligheten med läkemedelsrester, kemikalier och nanopartiklar, säger Björn Berséus som är miljödirektör på Lunds kommun.

Det han velat att domstolen skulle ta hänsyn till var försiktighetsprincipen i miljöbalken. Att kunskapsläget om effekten av de rester från samhället som återfinns i slammet inte är tillräcklig. Och att man då borde ta det säkra före det osäkra. Men domen hänvisar endast till att slammet håller sig inom de gällande gränsvärdena.

– Det är synd att miljööverdomstolen inte kan känna ett större samhällsansvar och ha med diskussionen om det var rätt eller fel att hänvisa till försiktighetsprincipen i lagstiftningen.

I sitt remissvar har Lunds kommun också riktat kritik mot Naturvårdsverkets fosforutredning – där nya tuffare gränsvärden för fem oönskade ämnen och åtta metaller som återfinns i slammet finns med. Gränsvärden som kommunen anser är otillräckliga då otaliga fler ämnen återfinns i slammet. Istället vill kommunen helt förbjuda spridning av slam på produktiv mark.

– Långsiktigt vill vi alla ha ett kretsloppstänk där fosfor kan cirkulera så att vi inte behöver importera mineralgödsel, problemet är att det fortfarande finns stora osäkerhetsmoment, säger Petter Forkestam (Mp), andre vice ordförande i Miljönämnden i Lund.

Frågan om en hållbar återföring av fosfor har utretts av Naturvårdsverket och ligger nu på Miljödepartementets bord.