Fria Tidningen

Nekas rätt att adoptera sitt barn

Tingsrätten nekade femåriga Mio att få en juridisk pappa. Anders Olsson fungerar i praktiken som pappa men enligt ett beslut i Södertörns tingsrätt avslogs hans ansökan eftersom bara gifta par tillåts att adoptera.

Anders har varit en viktig del i femåriga Mios liv under flera år. Mios mamma, Ida Ljung, skaffade barn med hjälp av insemination i Danmark och Anders var redan tidigt ett viktigt stöd. Snart växte han in i rollen som pappa.

– Anders har varit en av de närmsta personerna i Mios liv sedan han var liten, säger Ida Ljung.

Anders och Ida har aldrig haft någon parrelation utan är vänner och föräldrapartners. Under 2012 bestämde de sig för att skaffa ytterligare ett gemensamt barn och deras andra barn Lovi blev till genom heminsemination. Eftersom de ser sig som likvärdiga föräldrar till båda barnen, ansökte de om att Anders skulle få adoptera Mio. Men i fredags kom beslutet från Södertörns tingsrätt. Ansökan avslogs med motiveringen att Anders och Ida inte är gifta, ett beslut grundat på en lag som stiftades 1917.

– Det som är absurt är att tingsrätten säger att om det bara hade funnits lagrum hade de sagt ja eftersom de håller med om att adoptionen är till alla parters bästa, men ändå är beslutet nekande, säger Ida.

Socialtjänsten har tidigare gjort ett lämplighetsprövning som säger att det vore till Mios bästa om Anders tilläts att bli juridisk förälder. Något som tingsrätten i sin bedömning håller med om. Men trots det är det lagstiftningen från 1917 som ligger till grund för beslutet, som säger att bara äkta makar tillåts adoptera.

– Det är märkligt att det kan gå till så här trots att ingen egentligen är emot ansökan. Jag skulle vilja höra lagstiftaren säga till Mio att han inte har samma rätt till mig som sin bror, säger Anders.

För både Anders och Ida betyder det mycket att de kan vara juridiska föräldrar till båda barnen. Inte minst om det händer något, till exempel att någon av dem dör, så är det viktigt att den andre automatiskt blir vårdnadshavare. Ida är också rädd för att det kan skapa osämja mellan barnen i framtiden.

– Mio och Lovi har en jättefin relation och förstår inte de juridiska aspekterna än, men de kan kanske skapa tvister i framtiden mellan dem om relationen till Anders. Sådant skär i hjärtat att tänka på, säger hon.

Att familjelagstiftningen är gammeldags och behöver ses över anser Erik Mägi, jurist på rättighetscenter i Göteborg och ombud för Ida och Anders.

– Föräldrabalken är ju ovanligt full med normer och konservativ lagstiftning. Det är mycket gammalt tänk kring hur familjer ser ut, och ska se ut. Det behövs en normkritisk storstädning av hela familjelagstiftningen, säger han.

Trots att familjelagstifningen har utvecklats under senare år anser Erik Mägi att vänner som skaffar barn tillsammans ofta hamnar mellan stolarna.

– Det har ju hänt en del inom lagstiftningen på senare år: snart kommer en lag som ger ensamstående rätt till insemination, tvångssteriliseringar av transsexuella har förbjudits och man har börjat diskutera surrogatmödraskap. Men de som inte tillhör några tydliga grupper, som vänner som skaffar barn ihop, hamnar lätt mellan stolarna i lagstiftningen.

Erik Mägi tycker att det finns mycket att göra juridiskt för att underlätta situationen. Bland annat anser han att kravet på äktenskap helt bör lyftas bort från lagstiftningen om adoption, så att beslutet istället ska grundas på lämplighetsbedömningen. Dess-utom menar han att det finns ett behov av en samlevnadslagstiftning.

– Jag skulle vilja se en samlevnadslagstiftning som är frikopplad från traditioner och föreställningar av romantik som den enda grunden för familjebildning. Det skulle omfatta många fler familjer, säger han.

För Anders och Ida är ett alternativ nu att ingå i ett skenäktenskap för att Anders ska kunna bli juridisk förälder till Mio. Något som de båda är kritiska till och som de inte har tagit ställning till än.

– Det känns hemskt att vi ska behöva ingå avtal om att vi är äkta makar, trots att vi inte lever så i praktiken. Jag hoppas att vi hittar något sätt så att Anders kan bli juridisk förälder till Mio. Sen hoppas jag att lagstifningen ska ändras i grunden, säger Ida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria