Medan resten av Sverige pratar om vädret pratar stockholmare om bostäder. Det är inte så konstigt. Priserna för bostadsrätter skenar samtidigt som beståndet av hyresrätter krymper, och de senaste 20 åren har Stockholms befolkning ökat med nästan en halv miljon människor. Under samma period har det bara byggts bostäder till hälften så många.

Arkitekten och författaren Ola Andersson pekar i sin senaste bok Hitta hem – Stockholm och bostadsbristen (Dokument press 2014) på vilka problem som finns och lägger fram idéer till lösningar.

– Jag är arkitekt och driver arkitektkontor, och jag känner att det är den viktigaste frågan inom mitt område. Jag tycker att det är min förbannade plikt som arkitekt att engagera mig, säger Ola Andersson.

Eftersom kommunerna har planmonopol och och äger nästan all byggbar mark i centrala Stockholmsregionen är det där en stor del av problemet ligger, menar Ola Andersson.

– Det är kommunerna själva som håller tillbaka takten i byggandet, genom att inte skapa tillräckligt med detaljplaner och upplåta tillräckligt mycket mark.

I en intervju med Hem&hyra 5 juni 2014 menar Joakim Larsson, ytterstadsborgarråd i Stockholm stad, att hyresrätter inte är tillräckligt lönsamma: ”Skulle vi bygga mycket mer hyresrätter skulle vi gå med förlust.”

– Man ser det alltså som en inkomstkälla och inte som en del av den enskildes grundlagsstadgade rätt till bostad, kommenterar Ola Andersson.

Enligt honom finns det massor av byggherrar som vill bygga hyresrätter med de hyror man kan ta ut vid nybyggnation.

– Det är staden som styr det helt och hållet eftersom kommunen äger marken, så då kan man bestämma vad som ska byggas. Det är unikt, framför allt ur ett internationellt perspektiv, att Stockholms stad äger nästan all byggbar mark.

Hur har byggandet förändrats över tid?

– I början av 1990-talet togs de statliga bostadssubventionerna bort, efter det sjönk byggandet, sedan dess har det legat lågt. 2002–2006 drev Annika Billström 20k-projektet, att man skulle bygga 20 000 bostäder vart fjärde år, men när Alliansen vann valet sänkte man målet från 5 000 till 3 500 bostäder om året. Under 00-talet har Solna å andra sidan byggt så många bostäder per invånare som krävs. Hade Stockholm byggt lika mycket per invånare som Solna hade man byggt tillräckligt mycket bostäder.

De flesta är nog överens om att det behövs fler bostäder, frågan är bara var man ska bygga. Ola Andersson är en stark förespråkare av en förtätning av staden och vill bygga bort många mindre grönområden.

– Var finns det efterfrågan? Tittar man på priset för bostäder ser man att det är i innerstan. Det är den typen av stadsmiljö det råder störst efterfrågan på. Så länge det handlar om flerbostadshus kan man säga att ju mer grönområden, desto mindre attraktiva blir bostäderna. Det kan man lätt konstatera genom att titta på bostadspriser.

Vad är de stora fördelarna med förtätning?

– Som jag ser det handlar det om att förse Stockholm med den typen av bostäder som folk efterfrågar. Det kostar lika mycket att bygga oavsett var man bygger, och satsar man på att bygga lägenheter långt ut blir de inte lika mycket värda. Om man bygger tillräckligt mycket sänker man priset i staden. Det som gör det dyrt att bo i Stockholm i dag är bristen på bostäder.

Går det inte att skapa områden längre bort från Stockholm med egen attraktionskraft?

– Marken är billigare där efterfrågan på bostäder är mindre. Men vem vill bygga där få vill bo? Vill man ha en hållbar stad där transporterna är kortare och kollektivtrafiken utnyttjas, då ska man bygga en tät stad. Ju närmare naturen folk får bo, desto mindre hållbar blir den.

Så när miljövänner försvarar grönområden i centrala staden verkar de för något som är dåligt för miljön?

– Ja precis, det är negativt för miljön att sprida ut staden och jag tror att det inte handlar så mycket om miljövänner, utan om att man bor på ett ställe och har gratis nyttjanderätt till skogsdungen bakom huset. Om någon bygger ett hus där försvinner den nyttjanderätten. Det är inte ett miljövårdsargument, det handlar mer om att man inte vill ha nya grannar för att man vill kunna åka pulka med barnen i skogsdungen.

Ett annat problem på bostadsmarknaden i Stockholm är de höga priserna på bostadsrätter, menar Ola Andersson. Om priserna börjar sjunka blir lägenheternas värde mindre än värdet på lånen. Det kan leda till kris i det finansiella systemet.

– Jag är ingen ekonom, jag kan bara konstatera att Stefan Ingves sagt att hushållens skuldsättning är en så viktig fråga att Riksbanken inte kan ägna sig åt någon annan fråga. Därför låter man räntorna ligga lite högre än man skulle göra annars, vilket ger högre arbetslöshet.* Vi skulle ha lägre arbetslöshet med lägre bostadspriser.

*Sedan intervjun gjordes har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,5 procentenheter.