När jag är på väg till utställningen Vi är romer går jag förbi två romska kvinnor med varsin sliten mugg i papp. De sitter i gången ut från tunnelbanestationen i Gamla stan, det drar kallt längs det smutsiga kaklet. Den enda jag ser gå fram och ge pengar är en man med tovigt hår och sjaviga kläder, han ser ut att vara hemlös.

Senare pratar jag med Domino Kai om romer som lever på tiggeri och bor i tältläger. Han menar att vi har ett gemensamt ansvar att hjälpa.

– Så länge man inte har löst fattigdomsproblemet, vilket är vad det handlar om, då känner jag att alla vi andra har ett moraliskt ansvar att hjälpa på de sätt vi förmår. Kan vi som har det bra gå till systemet, då kan vi banne mig också ge en tjuga eller lite mer ibland till de som behöver.

Men utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten har inte romska tiggare i fokus. Den vill berätta romernas historia och nyansera, lyfta fram mångfalden bland romer. I en avdelning, som kallas framtidsrummet, hänger affischer med unga romer som gjort karriär.

– De flesta har nog gått i skolan, bott granne med eller jobbat med romer utan att veta om det. Många försöker smälta in så mycket som möjligt för att få bostad och jobb, men det blir tyvärr på bekostnad av den romska kulturen, säger Domino Kai.

Vi är romer har tagits fram av Göteborgs stadsmuseum tillsammans med en romsk arbetsgrupp. Projektet växte snabbt till att innefatta bland annat en bok och workshops. Fem romska pedagoger anställdes, något som var väldigt viktigt, menar Domino Kai.

– Cornelia Lönnroth, chef för Göteborgs stadsmuseum, insåg att om vi ska nå någonstans och komma bort från misstänkliggörande och rädslor mellan minoritet och majoritet måste romerna få vetorätt i samtliga frågor som rör dem själva och utställningen.

Konceptet har varit en framgång, Göteborgs stadsmuseum slog besöksrekord. På invigningsdagen i mars 2013 kom 4 500 personer under fyra timmar och utställningen sågs av 130 000 personer. I Stockholm kommer den att visas till sommaren 2015.

I arbetet med utställningen intervjuades romer som fick föra fram sin egen historia. Domino Kai menar att det finns återkommande drag i deras berättelser.

– Det gemensamma är utsattheten, stämplingen, att man inte är lika mycket värd som majoriteten. Det är något man kan läsa mellan raderna.

För att bidra till en förändring av attityder gentemot romer och ge en förståelse för deras situation anordnas workshops för skolklasser i samband med utställningen. Domino Kai, som leder gruppövningarna, utgår ofta från värderingsövningar där eleverna själva får diskutera kring frågor, utan att någon talar om för dem vad som är rätt eller fel.

– Det är inte jag som ska prata hela tiden, utan polletten ska trilla ner när eleverna diskuterar sinsemellan, säger han och tillägger att få lämnar en workshop utan att bli berörda, påverkas.

En del av utställningen är vigd åt romernas historia.

– Det behövs för att få med antiziganismen, menar Domino Kai. Sverige har haft en apartheidpolitik som man inte gjort upp med. Det kulminerade under Drottning Kristinas tid med ”hänglagen”.

Hänglagen trädde i kraft år 1637. Den deklarerade att alla manliga romer som påträffades i Sverige efter den 8 november samma år skulle hängas, medan kvinnor och barn skulle utvisas.

– Den historien finns inte med i skolböckerna. Varför tystar man ner det?, frågar sig Domino Kai.

Även om hängningarna tillhör historien är romer fortfarande en grupp som diskrimineras och pekas ut.

– I går läste jag ett pressklipp där polisen i Västernorrland skrev att två personer som begått en stöld hade romskt eller baltiskt utseende. Vad intressant, inte ens jag kan avgöra vad ett romskt utseende är.

Domino Kai oroar sig för de främlingsfientliga vindar som blåser i Europa, och menar att partier med rasistiska åsikter får för stort medieutrymme.

– Retoriken har förändrats, nu pratar man på ett helt annat sätt politiker emellan och i öppna debatter som når in i människors vardagsrum. Jimmie Åkesson säger att vi ska hjälpa flyktingar i deras närområden istället för att de kommer hit, men vad han säger mellan raderna är att invandrarna ska ut härifrån.

– Vi är så konstiga vi människor, vi lär oss aldrig. Det är 70 år sedan det ohyggliga slutade och nu är vi på väg tillbaka. Det har blivit socialt accepterat att hata. Jag kan inte förstå hur vi kan vara så blinda.