Debatt


Förbundet Allt åt alla Uppsala
  • En kritisk markering från Allt åt alla mot vad som prioriteras att byggas i Uppsala.
Landets Fria

Shoppingytorna tar över staden

Bostadsbristen är akut men ändå byggs dyra lägenheter och mer shoppingytor för dem med pengar, skriver Förbundet Allt åt alla Uppsala.

Det råder en omfattande bostadsbrist i Uppsala, det är alla överens om. Politiker vill ha fler bostäder och tävlar om att lova flest. Vad de inte lika gärna pratar om är vilken sorts bostäder det ska bli fler av. Det byggs hyresrätter, men med helt orimliga priser. En etta på 36 kvadratmeter i Frodeparken vid Uppsala centralstation, i det kommunala bolaget Uppsalahem, kostar till exempel över 7 000 kronor per månad. De mer överkomliga hyresrätter som funnits blir över en natt oerhört dyra: både i Kvarngärdet och Gränby har vi sett hyreshöjningar på över 50 procent i ett slag.

Det som det byggs mest av är dock inte hyresrätter alls, utan bostadsrätter. Det är ett uttalat mål från kommunpolitikerna. I synnerhet vill de se flådiga bostadsrätter i attraktiva lägen, sådana som kostar massor och lockar till sig folk som har råd att betala massor. Bostadssituationen i Uppsala håller med andra ord på att förändras i snabb takt, snart finns inga bostäder som de flesta har råd med kvar. Befolkningen i staden byts ut mot en rikare, som passar politikerna bättre. Det är dags att en bra bostad blir en självklar rättighet för alla.

Vid Forumtorget i centrala Uppsala byggs nu mer shoppingyta bakom stål och glas. Ordet forum kommer från latin och var namnet på de antika romarnas torg, en gemensam mötesplats där medborgarna möttes och diskuterade gemensamma angelägenheter. Forumet var dock inte enbart en gemensam mötesplats, det var också en stängd plats: i Romarriket var ”medborgare” enbart de rikaste, landägande männen.

Namnet Forumtorget är passande, då det även i Uppsala på 2000-talet är en gemensam mötesplats, men inte för alla. I dag är det dock inte ”medborgaren” som staden är byggd för, utan konsumenten, som genom sin plånbok får tillträde till staden. Det är helt i linje med detta som den ödetomt som funnits outnyttjad bredvid torget i åratal nu blir ännu mer shoppingyta för den som kan och vill betala. Den hade under alla dessa år kunnat utnyttjas till något som kom alla till del; en lekplats, ett dinosauriemuseum, en musikscen för ungdomskulturen, en cykelparkering – eller varför inte alltihop. Istället fick den mogna tills dess att någon ville betala för att kunna sälja saker på den.

Precis som det stora flertalet var utestängda från Romarrikets forum är icke-konsumenten, den som inte har lust eller råd, utestängd från Uppsalas Forumtorg. I ett samhälle som sätter varukonsumtionen över allt annat kan vi snart inte längre hitta en plats att sitta ner eller ens en toalett om vi inte först blir kunder hos ett eller annat företag. Det är dags att Uppsala börjar bli en allmänning för Uppsalabor, inte en galleria för turister. Läget i dag kan sammanfattas med ”Obemedlade äga ej tillträde”.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria