Sedan 2008, då Venezuelas dåvarande president Hugo Chavez lät utvisa USA:s ambassadör Patrick Duddy, har USA och Venezuela inte haft fulla diplomatiska relationer. Men den nuvarande diplomatiska krisen är den största sedan Nicolás Maduro valdes till president 2013.

Det var den 10 mars som USA skärpte sanktionerna mot landet genom att belägga sju venezolanska tjänstemän och politiker med inreseförbud och frysa deras eventuella tillgångar i USA. I samband med det förklarade president Obama i ett brev till kongressen officiellt ett ”nationellt nödläge” på grund av ”ett ovanligt och extraordinärt hot som situationen i Venezuela utgör mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik”.

– Venezolanska makthavare som kränker mänskliga rättigheter och ägnar sig åt korruption kommer inte att vara välkomna här, och vi har nu verktygen att neka dem tillträde till det amerikanska finanssystemet, sa Vita husets talesman Josh Earnest.

Utropandet av ett ”nationellt säkerhetshot” är ett formellt krav för de sanktioner USA infört. Men Latinamerikaexperten Mark Weisbrot liksom flera andra kommentatorer ser det som en olycksbådande upptrappning av det diplomatiska kriget mellan länderna. ”Vita huset tar ännu ett steg mot det absurdas teater… Finansierar Venezuela en terroristattack på amerikanskt territorium? Planerar en invasion? Bygger en atombomb?” frågar Mark Weisbrot retoriskt i en debattartikel på AlJazeera.com.

Det venezolanska parlamentet har som direkt svar gett president Nicolás Maduro tillfälliga extra befogenheter att regera med dekret och har mobiliserat 100 000 soldater och nationalgardister för en serie försvarsövningar.

I början av mars beslutade också Maduro om att införa visumtvång för alla amerikaner som besöker landet. Detta för att ”få kontroll över USA:s inblandning” i Venezuela. Maduro anklagade då också förre presidenten George W Bush och förre vicepresidenten Dick Cheney samt de båda senatorerna Bob Menedez och Marco Rubio för att ha kränkt mänskliga rättigheter i samband med krigföringen i länder som Afghanistan, Irak och Syrien, uppger TT.

Vad bakgrunden till den plötsliga ökade spänningen mellan länderna är, har ännu inte klarlagts. Men vissa hävdar att det beror på Venezuelas tillkännagivande i februari om att säkerhetstjänsten avslöjat och avvärjt ett planerat kuppförsök.

Planerade kupper har den venezolanska regeringen sagt sig avslöja tidigare, men den här gången verkar det finnas mer konkreta belägg än kanske någon gång tidigare sedan en kupp faktiskt genomfördes – och besegrades på några dagar – år 2002. Ett tiotal personer, huvudsakligen officerare i flygvapnet men även Caracas borgmästare, Antonio Ledezma, har gripits för att ha planerat kuppen.

Venezolanska myndigheter säger sig ha bevis för att den amerikanska ambassaden gjort försök att muta höga tjänstemän att delta. Bevisen ska ha överlämnats till den sydamerikanska samarbetsorganisationen UNASUR som ännu inte gett sin bedömning av materialet. Vissa menar dock att Venezuelas anklagelser mot USA om stöd till ett kuppförsök handlar om att leda bort uppmärksamheten från den ekonomiska kris landet just nu går igenom.

Även om bakgrunden till den nuvarande akuta krisen mellan länderna ännu inte klarlagts har krav sedan länge framförts om att USA måste häva sanktionerna mot Venezuela.

– Jag tror inte det är en bra idé att ett land inför unilaterala sanktioner, har UNASUR:s generalsekreterare Ernesto Samper tidigare sagt.

– Venezuelas angelägenheter måste lösas av det venezolanska folket.