Historien är inte förutsägbar, men vi måste agera i tid för att förhindra att den upprepas. Det är budskapet i författaren Björn Elmbrants nya bok Innan mörkret faller – ska 30-talet hinna ikapp oss? SFT träffade honom när han föreläste till minne av Kristallnatten på ABF-huset i måndags.

Hundratals Stockholmare demonstrerar på Mariatorget under parollen ”Då: Kristallnatten – Nu: Brandattentat”. Kopplingen mellan Förintelsens startskott och bränderna på landets asylboenden görs även i författaren och debattören Björn Elmbrants föreläsning på ABF-huset samma kväll.

– I Tyskland var det ju en planerad aktion, medan det som händer nu har karaktären av spontana handlingar av folk ute i landet. Om det är fulla tonåringar eller mer aktiva politiker vet vi inte. Men de är ju uppmuntrade av den här föreställningen som sprids av ledande antidemokrater, att vi står inför ett slags krig för den svenska kulturen. Det är naturligtvis den ideologiska idémässiga inramningen till våldsdåden, säger han efteråt.

Tyskland och Sverige hade under början av 1930-talet liknande utmaningar att kämpa mot, men valde olika politiska vägar, enligt Björn Elmbrants nya bok Innan mörkret faller – ska 30-talet hinna ikapp oss? Han skrev den i tron att vi kan lära av historien. Den är oförutsägbar, men vi måste agera i tid för att undvika att ”illdåden” upprepas, säger han.

– Skallmätningarnas tid är förbi i Sverige, men vi får inte glömma att det pågår en sortering av människor i dag. Och steget från att sortera ut olämpliga människor till att en dag börja avrätta dem kan ibland vara förbluffande kort, om vi som vill ha ett anständigt samhälle inte förmår spjärna emot.

En viktig förebyggande uppgift, menar Björn Elmbrant, är att reda upp ”vardagliga hatbrott”, som vandalisering av synagogor och moskéer, nedbrända asylboenden och uppmaningar till mordbrand på nätet.

– Om människor inte känner likhet inför lagen så raseras snabbt tilltron till demokratin. Därför är det oacceptabelt att polisen fram till nu lagt anmälningar av den här typen av hatbrott på hög utan nån typ av åtgärd.

Men han är noga med att inte dra jämförelserna mellan asylbränderna och tyska trettiotalet för långt:

– Till skillnad från i Tysklands kollapsade rättssystem så är det ju inte av politiska skäl som den här handfallheten finns bland svenska polisen i dag.

Utan?

– Inkompetens. Polisen är inkompetent, så enkelt är det. Det faktum att du inte söker de här människorna som uppmanar till våldsbrott på nätet, det tycker jag är oerhört graverande. Det kan inte vara så svårt att spåra dem via ip-nummer och annat. Så det är jättekonstigt.

Björn Elmbrant menar att den ekonomiska politiken skapar grogrund för hat. Medan fördomar i allmänhet minskar i samhället finns några undantag, säger han, grundat på statistik från Brottsförebyggande rådet.

– Hos unga svenskfödda pojkar med arbetarklassbakgrund och unga muslimska invandrare med arbetarklassbakgrund finns en stark antisemitism. Båda grupperna är svagt förankrade på arbetsmarknaden – så det finns alltså en ekonomisk dimension av hatet.

Och ansvaret, menar han, ligger hos socialdemokratin.

– Vi hade ju stora orättvisor redan innan en enda flykting kom till Sverige. De måste bekämpas, samtidigt som vi måste bekämpa de nya orättvisor som uppstår. För att inte vanliga svenskar ska ställas mot nytillkomna måste vi få ordning på arbetsmarknaden och samtidigt försöka återskapa den omfördelande skattepolitik som försvann för några år sedan. Om inte unga infödda utan bostad ska förbigås av asylsökande måste vi ha en helt ny social bostadspolitik.

Tror du på den utvecklingen, givet att de svenska socialdemokraterna är på väg åt ett helt annat håll?

– Jag har en förhoppning, man har ju en ärorik historia… Ska vi kunna hävda människors lika värde så menar jag att vi måste stå för en ekonomisk politik som klarar de samlade problemen i vårt land.