2010 kom 156 anmälningar som rörde skolor i Göteborg, både kommunala och friskolor, in till Skolinspektionen. I 26 av fallen kom Skolinspektionen med kritik mot huvudmannen, alltså kommunen eller styrelsen i de fall det rör sig om en fristående skola.

Sedan dess har det rusat iväg. Förra året var antalet anmälningar i Göteborg uppe i 318 stycken – alltså mer än dubbelt så många som 2010. Ungefär en tredjedel av anmälningarna ledde till kritik.

Lena von Platen är enhetschef för anmälningsärenden på Skolinspektionen i Göteborg, och säger att det kan finnas flera komponenter bakom det ökade antalet anmälningar.

– En del är att vi har blivit mer kända. När vi är ute på vår regelbundna tillsyn informeras elever och föräldrar bland annat om möjligheten att göra anmälningar. Jag märker att det alltid är en viss ökning av anmälningar på de skolor där vi gör inspektion, säger hon och fortsätter:

– Jag kan också tycka att det finns en tendens att man inte finner sig i saker och ting. Man vet vad man har för rättigheter, och man vet hur man gör när man anmäler.

Det som händer när en skola har fått kritik från Skolinspektionen är att skolan vanligtvis får tre månader på sig att rätta till bristerna. Vid särskilt allvarliga brister kan det vara kortare tid.

– Svaret vi får in ska visa på en tydlig förbättring. Dessutom kommuniceras det alltid med den som har anmält som kan ha synpunkter, säger Lena von Platen.

Men om inte skolan visar på förbättring kan Skolinspektionen komma med ett föreläggande om vite, alltså en summa som huvudmannen måste betala om inte bristerna är åtgärdade inom utsatt tid.

– Det är ett påtryckningsmedel, att man hellre ska vilja göra rätt än att betala. Men jag tycker att det är viktigt att säga att skolhuvudmän generellt vill göra rätt och att de vill driva en bra skola.

I april beslutade Kommunstyrelsen att en kartläggning skulle göras av de anmälningar till Skolinspektionen som berör Göteborgs stad under förra året. Syftet är bland annat att kommunen ska få en överblick över hur anmälningarna fördelar sig över staden och också hur anmälningarna hanteras och hur lämpliga åtgärder säkerställs.

Men det är inte bara anmälningar som leder till förelägganden om viten. I de flesta fall är det istället den regelbundna tillsyn Skolinspektionen gör. Under hösten 2015 var Göteborgs stad en av de kommuner som granskades och det ledde till 14 förelägganden om viten. Totalt riskerar kommunen 9,7 miljoner i viten om inte bristerna rättas till.

Vid den förra tillsynsrundan i Göteborg 2011 gjordes inga förelägganden om viten, trots att det fanns med i den nya skollagen som började gälla sommaren 2011.

– Vi kunde faktiskt ha gjort det, men vi var så pass nya i gemet att vi inte gjorde det. Det kom en skärpning av skollagen i januari 2015 som innebär att vi ska förelägga med vite i vissa fall och så har det också blivit i Göteborg, säger Hans Larson som är enhetschef för regelbunden tillsyn på Skolinspektionen i Göteborg.

Om Göteborg sticker ut i jämförelse med andra städer är än så länge för tidigt att säga. Däremot säger Hans Larson att staden sticker ut i jämförelse med det nationella snittet i urvalet av skolor. Numer gör inte Skolinspektionen tillsyn på alla skolor i en kommun, utan gör ett urval utifrån hur väl skolan har nått upp till kunskapsmålen och utifrån en enkät föräldrar, personal och elever får svara på. Om en skola har fått flera anmälningar kan en tillsyn också bli aktuell.

– Göteborg sticker ut lite när det gäller hur många skolor som ska få besök under tillsynen. Det blev 35 procent av grundskolorna i Göteborg, medan snittet i landet är mellan 20 och 25 procent.

Karin Pleijel, MP, är skolkommunalråd och säger att i och med att Göteborg är första större stad ut sedan skärpningen i skollagen antogs, var det svårt att ha några förväntningar på hur tillsynen skulle gå.

– Men Skolinspektionens kritik är väldigt värdefull för oss i vårt kvalitetsarbete, och kritiken är i de allra flesta fall ingen överraskning.

Nu pågår förbättringsarbetet ute i stadsdelarna med att komma till rätta med kritiken. Det kan handla om att se över bemanningen och elevinflytandet på skolan eller sådant som att införa rastaktiviteter eller rastvakter för att öka tryggheten. Men några extra pengar till just de skolor som fått föreläggande om vite är inte aktuellt i dagsläget.

– Det har inte framkommit något sådant behov. Ofta handlar det om organisation och arbetssätt och det har man kunnat lösa i stadsdelarna. Jag känner mig trygg med att på de allra flesta håll kommer Skolinspektionen känna att det är ett bra arbete som har gjorts.