Jag måste ha kommit fel, är min första tanke när jag går uppför trappan till en träkyrka i centrala Sundbyberg. Porten står öppen, innanför en gallergrind glider ölflaskor förbi på ett löpande band där det en gång varit en altargång. Men avståndet mellan konst och öl visar sig vara kort. Valdemar Gerdin kommer och öppnar och visar mig till övervåningen där han sedan år 2014 driver Det nya museet. Till grund för museet ligger Valdemar Gerdins stora privata konstsamling.

– När jag började att samla på konst kring millennieskiftet var det främst undergroundkonst från 1960- och 70-talen, handtryckta affischer och något enstaka verk av Lena Svedberg. Sådana verk gick att köpa för en vanlig lön. Nu för tiden köper jag in 10–20 verk om året, tidigare kunde det vara ett hundratal. Men mycket av det som visas här är nyproducerat, vi fungerar egentligen mer som en konsthall än ett museum, säger Valdemar Gerdin.

En stor del av konsten i samlingen har ett politiskt innehåll.

– Mitt politiska engagemang väcktes genom konsten, den här typen av konst skakade om mig som liten. När jag var i tioårsåldern tänkte jag på konst som porträtt och gamla oljemålningar. Men när jag fick se den här 1960-talskonsten förstod jag att människor kunde tycka olika och att man inte behövde tillhöra ett fack. Det var okej att vara som man ville. Sedan började de första graffitiböckerna komma, och jag såg en parallell till den konsten. Jag var själv rätt stökig och höll på och klottrade och då fanns det något i den här stökiga konsten från 1960 och 70-talen som tilltalade mig.

Redan tidigt bestämde han sig för att samlingen skulle ha en jämn könsfördelning.

– Det nya museet vill bidra till ett mer jämställt och balanserat samhälle. Tittar man på museer i Sverige i dag är könsfördelningen ungefär 80–20 mellan män och kvinnor.

Jag besöker museet i skarven mellan två utställningar, och det är bara två tavlor uppsatta vid ett av kyrkans tonade mosaikfönster. Övervåningen består av en loftgång där konstverken hängs längs väggarna. I mitten är rummet öppet ner mot kyrksalen där det står massiva ölcisterner. Från bjälkar i det höga innertaket hänger lampor som lyser upp mikrobryggeriet.

Valdemar Gerdin hade tidigt planer på att göra ett museum av sin konstsamling, men letade först efter en lokal i Södertälje.

– Sedan var det tre vänner som skulle starta ett bryggeri här i Sundbyberg som bjöd in mig att dela lokal. Sundbybergs köksbryggeri är i dag vår främsta sponsor och står för lokalhyran. Vår motprestation är att hålla utställningar. Jag försörjer mig som sommelier här på bryggeriet.

Det nya museet får även ett visst ekonomiskt stöd från kommunen. 2014 fick museet pris som Årets entreprenör och förra året fick det ta emot Sundbybergs stads kulturstipendium.

Utöver utställningar håller museet även workshops i allt från demokrati och politik till att göra pärlplattor och gatukonst. Dessutom ordnar Valdemar Gerdin vissa samarbeten med andra museer.

– Ett av dessa samarbeten är med Thielska galleriet i år där vi arbetar tillsammans med en utställning om konstnären Maria Adlercreutz som öppnar på Thielska den 8 oktober i år.

Till helgen öppnar en ny utställning med Klas Eriksson och Mattias Bäcklin som heter Svenska spel. Det är bara på helgerna som museet är öppet, på vardagarna är kyrkan vigd åt ölbryggning. Det nya museet har en verksamhet i det lilla formatet, men Valdemar Gerdin ser gärna att den växer.

– Det går bättre hela tiden, vi har cirka 2 500 besökare per år, det får gärna läggas till en nolla på det…