• Det simmar 32 000 gråsälar i svenska vatten. Antalet som får skjutas i skyddsjakt har fördubblats på fem år.
  • Knubbsälen lever i Öresund, Skagerack och Kattegatt och föder sin kut under försommaren
Landets Fria

Kraftig ökning av säljakt

Jaktsäsongen på säl är igång. De senaste fem åren har antalet sälar som får fällas i skyddsjakt mer än fördubblats. I år får också den tidigare fredade vikarsälen jagas. Snart väntas regeringen ta beslut om det även ska bli licensjakt på säl.

Naturvårdsverket har beslutat att 480 gråsälar, 260 knubbsälar och 100 vikare får skjutas i årets skyddsjakt som pågår från slutet av april fram till årsskiftet. Knubbsäl jagas året om och redan i år har över 80 knubbsälar dödats.

Syftet med skyddsjakten är att förhindra allvarliga skador på fiskares redskap och fångst. Trots att antalet inrapporterade skador från fisket inte ökat från i fjor har antalet sälar som får dödas i skyddsjakten ökat. Förra året fick 350 gråsälar och 160 knubbsälar skjutas under jaktsäsongen april till januari. Naturvårdsverket motiverar ökningen av kvoterna med att sälskadorna fortfarande är mycket omfattande.

– Vi tar in önskemål från de olika länsstyrelserna om vad de tycker är en rimlig nivå att lägga skyddsjakten på. De önskemålen utgår från vad länsstyrelserna har fått för synpunkter från fiskare i länet, säger Emil Ekström, handläggare på sektionen för art- och områdesskydd på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket sätter ett maxantal som är tillräckligt högt för att täcka det behov som kan komma att finnas under året samtidigt som den inte ska riskera att gynnsam bevarandestatus äventyras, menar Emil Ekström. Sälbestånden i svenska vatten anses vara ganska stabila och har en långsiktig tillväxt på mellan 4 till 8 procent beroende på art.

– Det är heller inte tänkt att besluten kring skyddsjakt ska reglera populationen. Huvudsyftet är att fiskare ska kunna freda sin utrustning när de blir utsatta för sälangrepp.

– Vi ser inte skyddsjakten som ett verktyg för att reglera sälbestånden. Huvudsyftet är att fiskare ska kunna freda sin utrustning från sälangrepp”.

Vikare, som främst lever i Bottenviken, har tidigare varit undantagna från den generella skyddsjakten. Anledningen är enligt Emil Ekström att arten haft stora problem med reproduktionen och först på senare år nått mer stabila nivåer]. I år får 70 individer dödas i Norrbottens län och 30 individer i Västerbottens län. Förra året beviljade naturvårdsverket skyddsjakt på 170 vikare i enskilda ärenden.

– Jag har själv talat med många fiskare i Västerbotten och Norrbotten och de har stora problem med både vikare och gråsäl. Det är i princip alla redskap förutom sådana som är utvecklade för att vara sälsäkra som man har någon slags problematik med. Sälarna är väldigt finurliga djur och de vet hur man ska lista ut att komma åt fångsten och de är ganska kraftfulla också så de kan göra stora skador, säger Emil Ekström.

Snart väntas beslut tas kring om även licensjakt på säl ska tillåtas. Naturvårdsverket redovisade i ett regeringsuppdrag 2013 ett föreslag att naturvårdsverket ska få möjlighet att besluta om licensjakt på säl. I november 2013 gick remisstiden för utredningen ut och bara fyra av 40 instanser var kritiska mot förslaget. Men 2014 beslutade WTO att EU:s importförbud av sälprodukter, som Sverige länge arbetat för att stoppa, inte strider mot världshandelsreglerna. Beslutet försenade den svenska processen om licensjakt då ett av Naturvårdsverkets huvudsyften med att införa licensjakt var att just nyttja sälen som en hållbar resurs.

– Vi tycker att man även ska se sälen som en resurs, om licensjakt tillåts så är det viktigt att man kan ta tillvara de djur som fälls, idag finns förbud mot handel med sälprodukter, men det är fortfarande så att jägaren själv kan ha nytta av hud och kött, säger Emil Ekström.

Naturskyddsföreningen är mycket kritiska mot förslaget att bedriva liensjakt på säl. Skyddsjakten räcker väl till för att skydda yrkesfiskarna, menar de.

– Förenklade regler är okej men vi kommer inte acceptera en licensjakt som syftar till att minska sälpopulationerna. Det är en stor glädje för många svenskar att sälen nu återhämtar sig men ännu är de långt ifrån historiska nivåer. Sälarna lider fortsatt av miljögifter och ohälsa och exempelvis har virusutbrott vid flera tillfällen slagit hårt mot västkustens knubbsälsbestånd. Sådana saker måste man ta höjd för i förvaltningen, säger Ellen Bruno, sakkunnig i marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen.

Enligt Naturvårdsverket ska licensjakten utformas ungefär som dagens skyddsjakt och innebär inte nödvändigtvis en utökad jakt utan en förenkling av regelverket.

– Man har förenklat reglerna i många år så att man numera kan jaga från båt, man behöver inte bärga sälar och man har tillåtit visa amunitioner för att underlätta jakten. Sälarna har fått flera virusutbrott som har halverat populationerna, det måste man ta höjd för. Det är inte en superfrisk population vi har, säger Ellen Bruno.

Enligt ärendehandläggaren på Regeringskansliet väntas regeringen ta beslut i frågan om licensjakt under året.

Fakta: 

Antalet sälar som får fällas i skyddsjakt de senaste fem åren. Antal fällda inom parentes.
2012: Vikare 0, gråsäl 230 (93), knubbsäl 0.
2013: Vikare 0, gråsäl 230 (102), knubbsäl 90 (93).
2014: Vikare 0, gråsäl 290 (110), knubbsäl 110 (137).
2015: Vikare 0 (56), gråsäl 350 (284), knubbsäl 160 (159).
Hittills 2016: Vikare 100 (18), gråsäl 480 (21), 260 (82).

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2024 Stockholms Fria