Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, erbjuder många misshandlade kvinnor skyddade boenden. Jourerna måste ofta neka kvinnor rum i Stockholm, eftersom platserna är för få. Många kvinnor bor kvar i skyddat boende trots att deras situation inte är akut längre, bara för att de inte har någonstans att flytta, som SFT har skrivit om förut.

- Vad som behövs är fler hyreslägenheter, säger Therese Persson, vice ordförande i Roks.

Kommunens eget boende är däremot inte fullt. Enligt Therese Persson beror det på att kvinnojourerna bygger på frivillighet och att många misstror myndigheterna.

- Vi erbjuder självhjälp och ser inte kvinnorna som offer. Många kvinnor vill undvika kontakt med sociala myndigheter, eftersom de är rädda att tvingas polisanmäla, påtvingas terapi och hamna i olika register.

Roks kritiserar att kommunen i många fall börjar ta över ansvaret för skyddade boenden, eftersom deras organisationer då får mindre pengar.

- Myndigheterna vill ha boenden med vakter och galler, som om kvinnorna satt i fängelse. Dessutom förbiser de den kunskap vi byggt upp. Personalen på myndigheterna måste utbildas mer.

Socialborgarrådet i Stockholm Margareta Olofsson, v, blir upprörd när hon hör kritiken mot socialtjänsten.

- Det där är gamla fördomar. Stadens personal är inte inkompetent. Nu blir jag nästan arg!

I dag drivs mycket social verksamhet av ideella kristna organisationer. Margareta Olofsson vill hellre se en utbyggnad av kommunala verksamheter. Hon tror att det finns en risk att ideella organisationer försöker missionera sitt budskap till krisdrabbade människor.

Förutom boenden vill kommunen starta en öppen mottagning för misshandlade kvinnor.

Elisabeth Richter

Fakta:

Roks

Föreningen har drygt 130 medlemsjourer där 7 000 kvinnor arbetar ideellt. Vill man arbeta i Roks kan man höra av sig till sin lokala kvinnojour och genomgå en utbildning. Alla adresser och telefonnummer hittar du på:

www.roks.org

"Det finns inget hedersrelaterat våld"

Har kvinnoorganisationen Terrafem fått pengar? Finns det hedersrelaterat våld? Ja, svarar Margareta Olofsson. Men Terrafem svarar nej på båda frågorna.

Socialborgarrådet Margareta Olofsson, v, får också kritik från kvinnoorganisationen Terrafem. Margareta Olofsson säger att Länsstyrelsen beviljat pengar till organisationerna Terrafem och Kvinnors Nätverk för att arbeta med hedersrelaterat våld.

Det känner inte Terrafems ordförande Bernadita Nunez till.

- Vi har fått 75 000 kronor av Länsstyrelsen för att utreda möjligheten att bygga ett tjejhus, men sedan fick vi avslag redan på tjänstemannanivå i kommunen. Vill inte kommunen betala så vill inte Länsstyrelsen det heller. Jag blir förvånad när Margareta Olofsson säger så.

En annan fråga är det hedersrelaterade våldet. Bernadita Nunez menar att hedersrelaterat våld, som Margareta Olofsson och många andra kallar det, inte finns.

- Det finns bara våld mot kvinnor. I stället för att se samhällets maktstrukturer skyller man misshandeln på muslimska traditioner, passionerade sydamerikaner eller försupna, arbetslösa och lågutbildade nordbor, säger hon.

Elisabeth Richter