Birger Schlaug

Inledare


Valet i USA

  • Det finns många skäl att fundera över hur amerikansk historia format den politiska kultur som finns i USA, skriver Birger Schlaug.
Fria Tidningen

Trump är inte problemet

Det är inte Donald Trump som är problemet i USA, det är det som skapat Trump som är problemet, skriver Birger Schlaug.

Amerikansk historias mest pinsamma valrörelse är över. Sällan har man väl haft mer behov av skämskudde än när man följt denna valrörelse. Mannen med keps vann. Skapad av det etablissemang som inte förstått att sociala och ekonomiska klyftor skapar möjligheter för sådana som Trump, Le Pen och Jimmie Åkesson.

Men värst av allt: vetskapen om att oavsett vem som till slut skulle vinna så blir världen en osäkrare plats. Jill Stein, De grönas presidentkandidat, formulerade det bäst när hon hävdade att det stod mellan en fascist och en krigsmånglare.

Det minst onda alternativet – Clinton – har röstat för Irakkriget, är ansvarig för anfallet på Libyen, är djupt beroende av Wall Street, försvarar dödsstraff och vägrar sätta stopp för fracking.

Att Republikanerna lyckats få fram någon som är värre är ett under av galenskap.

USA är ett märkligt land. Samtidigt som man haft flest Nobelpristagare har man en befolkning där nästan 40 procent tror på Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. Det lär inte finns något land där så många bärare av kritvita tänder blandas med så många tandlösa.

De mest utsatta som röstat på Trump har gjort det för att de upplever att de inte har någonting kvar att förlora. Det är inte Trump som är problemet i USA, det är det som skapat Trump som är problemet.

Och det problemet kommer man inte åt med ett valsystem som bygger på att de två stora partierna ska skyddas.

Det finns goda krafter som arbetar för att göra om valprocessen så att fler vågar rösta som man verkligen vill. På andra partier. Det kan ske genom att man rangordnar sin röst eller att man använder sig av det system som finns i till exempel Frankrike.

De två som får flest röster i första valomgången går vidare till nästa. Det hade skapat ett fungerande flerpartisystem.

Motståndet mot detta är förstås stort. Republikanerna och Demokraterna skulle hotas av en demokratisk utveckling. Man gynnas av den ”tvåpartidiktatur” som råder. De kan försvara sig med att grundarna av konstitutionen ville bygga en republik snarare än en demokrati i vanlig mening eftersom man ville ”undvika pöbelvälde”.

I det ljuset ska man se att Demokraterna har sina superdelegater som kan ”hålla ordning” (i år stoppa Sanders), i det ljuset ska man se att den som hamnat i fängelse fråntas rätten att någonsin rösta, och så vidare.

Med facit i hand finnas många skäl att fundera över hur amerikansk historia format den politiska kultur som finns i USA. Hur kan någon som Trump ens ta sig fram ända till posten som amerikansk president? Hur kan de två stora partierna i ”världens största demokrati” försvara dödsstraff, acceptara att var och varannan amerikan äger vapen, ifrågasätta idén om välfärdssamhället?

Historiskt sett har människor kommit till USA från all världens hörn. Man kom som straffångar, som flyktingar undan fattigdom och svält, som nytänkare, som rebeller undan staters och kyrkors förtryck.

Varenda nybyggare slogs för sitt eget bästa, för sin egen säkerhet, för sin egen vinning, mot alla andra för att överleva. När nybyggarna kom så slöt varje grupp sig samman.

Tyskarna slöt sig samman för att försvara sin rätt gentemot irländarna, irländarna slöt sig samman för att försvara sin rätt gentemot italienarna, italienarna slog sig samman för att hålla stånd mot slaverna.

Kineserna slöt sig samman för att försvara sig när japanerna kom, och japanerna slöt leden när hinduer och mexikaner vandrade in.

När torkan tvingade Oklahomas småbönder västerut möttes de med samma misstänksamhet som mötte invandrare från andra sidan haven.

Att försvara sig och sin rätt med vapen i hand blev ett sätt att leva. Ändå har USA, på några få generationer, blivit ett land där de flesta känner sig som amerikaner.

Men det sker med vapen i hand, med en historia som å ena sidan skapat sådana som Trump – och å andra sidan skapat sådana som tror på honom.

Det USA behöver är en fredlig revolution. Bernie Sanders bar starka frön till en sådan. Han motarbetades av eliten i Demokraterna.

De fick vad de ville. Sanders är fyra år äldre nästa gång. Må han då stå upp. Tillsammans med de som verkligen vill förändring. Det lär i så fall behöva ske utanför Demokraterna.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria