• Aktivister har fängslats och polisen attackerade nyligen en MST-skola, allt sedan Michel Temer kuppade sig till presidentposten, skriver debattörerna. Bilden: en MST-protest från 2013.
Stockholms Fria

”Sociala rörelser kriminaliseras efter statskuppen i Brasilien”

Sociala rörelser som De jordlösas rörelse MST attackeras nu i Brasilien. Sveriges regering måste protestera, skriver bland andra Hans Linde (V).

Det är med bestörtning vi tar del av rapporter om brott mot mänskliga rättigheter i Brasilien. Fackliga och sociala rörelser, som har gjort fredligt motstånd mot kuppmakaren Michel Temer, kriminaliseras och ledare häktas enbart för att de tillhör organisationer som De jordlösas rörelse (MST). Högsta domstolen har slagit fast att det inte är kriminellt att vara medlem i MST.

Den 4 november utförde polisen en våldsam attack mot MST:s skola Florestan Fernandes i Guarararema, São Paulo. Utan lagligt tillstånd och skjutande med skarp ammunition var syftet att sprida terror bland eleverna. Och flera liknande attacker skedde i de stora delstaterna Paraná och Mato Grosso. MST-medlemmar fängslas utan laglig grund och blir politiska fångar. De jordlösas rörelse fördömer händelserna och påpekar att man är ”en rörelse som kämpar för rätten till mark och inte en kriminell organisation”.

MST är en av Brasiliens viktigaste folkrörelser med 1,5 miljoner medlemmar och driver en fredlig kamp för jordreform, jämställdhet och social rättvisa och rätten till ett ekologiskt baserat liv fritt från miljögifter. De vill förändra en ojämlik markkoncentration genom reformer med stöd av Brasiliens grundlag, där det står att jord/mark bör fylla en ”större social funktion” och där mark som inte brukas bör omfördelas till urfolket och till jordlösa bönder.

Sedan Michel Temer kuppade sig till presidentposten har jordreformsministeriet avskaffats och jordreformen stoppats. Det sände tydliga signaler att den nya regeringen inte företräder de fattiga. Det senaste brutala angreppet mot en av landets viktiga symboler för demokratin och arbetarrörelsens frigörelse är en larmsignal om att Brasilien är på väg mot undantagstillstånd. Aktivister och sociala rörelser behandlas som terrorister och fråntas grundläggande mänskliga rättigheter.

Sverige måste reagera på vad som sker i Brasilien. När Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Hans Linde i riksdagen frågade utrikesminister Margot Wallström om händelseutvecklingen, svarade hon att det rörde sig om en demokratisk maktöverföring. Marilena Chaui, Emir Sader och Noam Chomsky, några av världens ledande intellektuella, har påtalat att den politiska riksrätten mot Brasiliens första kvinnliga president Dilma Rousseff var en parlamentarisk ”kupp”, alltså ett brott mot landets grundlag.

Om inte experternas röst räcker borde de massiva protesterna hjälpa utrikesministern att förstå vad som pågår. De protesterar mot Temers drakoniska reformer utan demokratisk förankring, borttagandet av de viktiga jämställdhets-, jämlikhets- och jordreformsministerierna, försämring av arbetsrätten och nedskärningar i den gemensamma välfärden, våld mot journalister och studenter samt kriminalisering av sociala rörelser, som den brutala attacken mot MST:s skola.

Utvecklingen i Brasilien går tyvärr åt fel håll, demokratin hotas och grundläggande mänskliga rättigheter kränks i allt större omfattning.

Sverige har länge haft ett starkt engagemang för Brasilien. Genom bistånd och folkrörelser har stödet till de sociala rörelserna varit starkt. Vi har därför svårt att förstå regeringens tystnad inför den mycket oroväckande utvecklingen. Går försäljningen av JAS Gripen före försvaret demokratin och de mänskliga rättigheterna?

Fakta: 

Debattörerna

• Hans Linde är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Francisco Contreras är Latinamerikakännare och sitter för Vänsterpartiet i Österåker och Juliana Gristelli är kommunpolitiker för samma parti i Stockholm samt aktiv i nätverket ”Brasilianare i Sverige för demokratin och mot kuppen”.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Stockholm får kvinnomuseum

Kvinnors kamp är underrepresenterad på museerna, menar staden och öppnar ett kvinnohistoriskt museum nästa år.

© 2024 Stockholms Fria