Min mamma skojade nyligen att internet är djävulens påfund men också väldigt praktiskt. Det må ha varit ett skämt, men det är också en väldigt bra sammanfattning av nätet. Detta fantastiska ställe där man kan hitta precis allt, inklusive falsk information, är både en välsignelse och förbannelse. På senare tid har det pratats en hel del om filterbubblor, faktaresistens, alternativa fakta och grupper som helt enkelt vägrar tro på forskningsrön och välbevisad fakta.

Det som oftast diskuteras är rasistiska sajter som sprider falsk information, kollodialt silver-kvacksalvare och vaccinationsvägrare som motsätter sig medicinsk expertis och vetenskap. Men i kölvattnet av de mest faktaresistenta grupperna finns en växande grupp som sällan noteras. Det är de som motsätter sig beprövade vardagsprodukter som fluor, antihistamin, solkräm, antibiotika, hudkrämer, schampo, värktabletter med mera. De ser gifter i allt som de godtyckligt bedömer inte är ”naturligt”. Det är kanske inte lika skadligt som att rekommendera kollodialt silver istället för livsnödvändig operation eller starta en mässlingsepidemi för att man vägrar vaccin, men det är samma mekaniker som verkar. Samma faktaresistens, konspiratoriska sinne och blinda tro.

En person bränner sig i solen för att hen inte använder solkräm, frågar om råd i en facebookgrupp och får tipset att smörja med Aloe Vera, när det egentligen är en allvarlig brännskada som kräver läkarvård. En annan frågar om sina utslag och rekommenderas kokosolja när de förmodligen har en allergisk reaktion som bör utredas. En tredje vill ha vitare tänder och får rådet att borsta dem med gurkmeja, samt varningen att fluor bränner sönder hjärnan. Johannesört istället för antidepressiva, kamomillte istället för ansiktsrengöring, vinägerkompress mot magont, listan på huskurer kan göras oändlig.

I en tid där man kan hitta i princip allt på nätet, kan man även hitta en lögn som ser ut som sanning. Sajter ger sken av att vara seriösa genom att efterlikna vård- eller läkemedelssidor i både språk och utseende. De refererar till nya forskningsrön, hänvisar till andra sajter som också ger samma falska sken av sanning och så skapas rundgång av desinformation som lovprisar naturläkemedel och varnar för en väl beprövad, testad och välanvänd produkt som de påstår är onaturlig, skadlig eller giftig.

Det som aldrig framkommer är att forskningsresultaten är oseriösa, bevisen för framgång är högst anekdotiska och ämnet som är skadligt är det enbart i extremt höga mängder. På samma sätt som rasistiska konspirationssajter hävdar att det finns en mörkläggning från ”pk-media” eller mässlingsvägrarna hävdar att läkemedelsindustrin står bakom konspirationen har även dessa grupper en stor stygg varg som undanhåller fakta. Det kan vara produkttillverkare, vårdapparaten eller tandläkare, men någon stor sammansvärjning pågår för att lura oss.

Baksidan av det informationsöverflöd vi lever i är att man alltid kan hitta någonting att tro på, även när det är en lögn. När nätet spänner över tid och rum, kan man hitta likasinnade från hela världen som bekräftar teorierna och spär på oron genom att mata på med fler källor. Det kan vara tryggt att ha en tro och bygga en gemenskap med andra och för det mesta är det också harmlöst. Men när tro växlar till övertro för kvacksalveri och misstro mot vård, forskare och experter börjar det bli skadligt. Problemet med dessa grupper och deras råd om mirakelmedel är att de, till skillnad från en läkare, ger okunniga råd och sedan inte tar något ansvar för en persons fortsatta hälsa.

Vi lever i en tid där samhällsservice nedmonteras. Vårdköerna växer, pengar för skola och omsorg går till riskkapitalister, människor blir hårt ansatta istället för sjukersatta och bemötta med byråkratisk förnedring istället för arbetsförmedling. Då söker man en sak att tro på, lita på och vända sig till. Och där politiken misslyckas tar konspirationsteorierna vid. Vissa människor vänder sig till falska nyhetssajter med rasistiska myter, andra till kollodialt silver-charlataner och några blir medicin- och vaccinvägrare. Och de som inte längre känner att det är någon idé att vända sig till de överbelastade vårdcentralerna på grund av de långa köerna och de stressade läkarna som inte har tid för ordentliga utredningar vänder sig till diskussionsgrupper på nätet. Där ber de om råd om krämpor och besvär och får tips på huskurer från ansvarslösa främlingar istället för undersökning och medicin från läkare.