• Sedan 2005 har EU haft militära snabbinsatsstyrkor, bland annat Nordic battlegroup, som ska kunnas sättas in i världen under FN-flagg. Nu finns planer på att satsa mer på att bygga upp ett gemensamt EU-försvar.
Fria Tidningen

Svenskt stöd för stärkt EU-försvar

Svenska regeringen vill stärka det europeiska försvarssamarbetet. EU håller på att förvandlas till ett militariserat fredsprojekt, varnar Vänsterpartiet.

Nato eller inte? Det har länge varit den mest centrala frågan i den svenska försvarspolitiska debatten. Regeringen har under mandatperioden lyft fram främst ett tätare nordiskt samarbete som alternativet till allianspartiernas krav på att gå med i försvarsalliansen. Men i veckan hördes andra tongångar. Utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) deklarerade i en debattartikel i DN att de vill att Sverige ska verka mer aktivt för att stärka det europeiska försvarssamarbetet:

”Att bygga säkerhet tillsammans innebär att främja stabilitet i hela Europa och vårt närområde, något som också skapar trygghet för oss själva”, skriver de.

Förvånande och oroväckande, tycker Vänstperpartiets försvarspolitiska talesperson Stig Henriksson:

– Jag reagerade starkt på det. EU håller på att bli ett militariserat fredsprojekt, det är mycket på gång nu för att rusta upp EU till att bli en militärmakt och regeringen har förflyttat sin position, säger han.

Tidigare i våras röstade EU-parlamentet igenom en resolution för att utarbeta en gemensam försvarspolitik som ska leda till ett gemensamt försvar och EU-kommissionen har föreslagit en gemensam försvarsfond på 5,5 miljarder euro årligen. Den 8 juni fattade EU:s medlemsstater beslut om att stärka planerings- och ledningsstrukturerna för civila och militära krishanteringsinsatser.

– Det har länge funnits krafter inom EU som velat gå mot det här hållet och det framgår ju också i Lissabonfördraget. Men nu omfamnar även den svenska regeringen även denna linje mer hjärtligt. Och inte bara försvarsministern utan även utrikesministern vilket är en stark signal, säger Stig Henriksson, som ska försöka driva på i motsatt riktning när riksdagens försvarsutskott nästa vecka har ett extrainkallat möte om EU:s försvarsfond.

Allianspartierna är kritiska till att regeringen inte kunnat presentera en tydlig ståndpunkt vad gäller det europeiska försvarssamarbetet och i synnerhet vad gäller försvarsfonden. Så sent som förra veckan uttryckte försvarsminister Peter Hultqvist (S) oro för att EU-pengar kommer att subventionera de stora ländernas försvarsindustrier. Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark tycker att regeringen varit för passiv i den diskussion som pågår på EU-nivå:

– Det får inte bara bli 60- och 80-miljoners-länderna som Tyskland och Frankrike med sina stora industrikoncerner som sitter framme vid bordet. Det bör bli en europeisk angelägenhet, sa han tillSR Ekot förra veckan.

I ett svar på Wallströms och Hulqvists debattartikel i DN skriver de försvarspolitiska talespersonerna för M, C, L och KD att EU bara kan ses som ett komplement till den hårda säkerhet som Nato är en garant för:

”Sverige och Europa behöver därför både Nato och EU. Det är en slutsats som även Stefan Löfven och regeringen bör ta till sig”.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sopkonflikt hotar i Stockholm

Nytt avtal kan leda till sopkaos i höst. Sopåkarna flaggar redan nu för vild strejk om inte den nya entreprenören Renonorden backar.

© 2024 Stockholms Fria