Bondfångare på bostadsmarknaden
Den svenska bostadsmarknaden börjar närma sig det oundvikliga slutet på sin boom och det är konsumenterna som får betala priset, skriver Per Björklund.
Luften har börja pysa ur den svenska byggboomen. Det senaste året har försäljningen av nyproducerade lägenheter bromsat in, samtidigt som byggtakten fortsätter att öka. Nu syns också tendenser till fallande bostadspriser, och många som köpt dyr nyproduktion med inflyttning de kommande åren har skäl att vara nervösa: när det är dags att sälja den gamla bostaden kan de få svårt att få ut det förväntade priset.
Men oavsett prisutvecklingen väntar fler obehagliga överraskningar många köpare av nyproducerade bostadsrätter. För att maximera sin egen vinst proppar byggherrarna nybildade bostadsrättsföreningar fulla med lån. Med en normal räntenivå skulle avgiften i många fall fördubblas. Som om inte det vore nog är avgifterna i nya föreningar redan från början så låga att de inte täcker framtida underhåll, enligt en serie granskande artiklar i Svenska Dagbladet. Om några år kan de därför behöva chockhöjas även om inte räntan går upp.
Förra månaden släppte Swedbank också en analys av nybyggda bostadsrättsföreningar som visar att avgiften per kvadratmeter varierar stort mellan olika lägenheter i samma hus, ofta med upp till 60–70 procent. De skruvade andelstalen innebär att små lägenheter får bära en orättvist stor andel av föreningens kostnader, allt för att de största lägenheterna ska få en lägre avgift och därmed kunna säljas så dyrt som möjligt.
Alla nya bostadsrättsföreningars ekonomiska planer ska godkännas av Boverket. Men en intygsgivare säger anonymt till Svenska Dagbladet att även om han själv inte godkänner planer med för stora avgiftskillnader, så finns det andra som ”tar bra betalt” för att göra det. Kort sagt: det stinker om dagens bostadsmarknad. Skenande priser och akut bostadsbrist har lockat fram aktörer som i många fall ägnar sig åt rent bondfångeri.
I synnerhet unga bostadsköpares utsatthet och okunskap utnyttjas. En studie som Sifo gjorde i somras på uppdrag av Swedbank visar att sex av tio bolåntagare under 30 saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan höjs. En femtedel tror att en normal bolåneränta ligger på under 2 procent, medan det historiska snittet i själva verket är 7 procent. Den som saknar så grundläggande kunskaper blir naturligtvis ett lätt byte för skrupelfria byggherrar och mäklare.
Ur ett större perspektiv är det inte bara enskilda köpare som drabbas. Flera forskare menar att dagens nybyggen håller en betydligt lägre kvalitet än de som byggdes för några decennier sedan. Många hus som byggs i dag kan behöva renoveras redan om 20 år, säger Erik Stenberg från arkitekturhögskolan vid Kungliga tekniska högskolan i en intervju med Dagens Industri. Doktoranden Jonas Anund har tidigare varnat för att bostadsrätter byggs som ”isolerade skokartonger”, dekorerade invändigt med det modernaste kaklet – till skillnad från hyresrätter som byggs för att vara billiga i drift och underhåll på lång sikt.
Det är ett enormt samhällsekonomiskt slöseri, vilket är extra allvarligt i ett läge då varje krona behövs för att rusta upp och klimatanpassa äldre infrastruktur och bostäder. Men tyvärr visar ansvariga politiker inga tecken på att vilja ta tag i problemen med dagens bostadsbyggande. Så länge det byggs fler bostäder än under den borgerliga regeringen är bostadspolitiken framgångsrik och allting frid och fröjd, tycks det som.
Priset för den kortsiktigheten betalas av dagens bostadsköpare, men också av framtida generationer.
Per Björklund är aktuell med boken Kasinolandet: Bostadsbubblan och den nya svenska modellen.