- Vi måste köpa in minst åtta kartonger för att inte transportkostnaderna ska bli alltför höga.

Det är nog mycket värre för mindre kafeér som kanske inte har råd att köpa in så stora mängder av en vara, säger Gunilla Brandt.

Gunilla Brandt har drivit Café Skänken i Gamla Stan i femton år.

På kaféet har de sålt kravmärkt kaffe i fem år och rättvisemärkt i två år. Hon berättar att när man ska köpa in rättvisemärkta varor till kaféer måste man köpa ganska stora mängder för att det ska löna sig.

De flesta leverantörer tar ut avgifter om man handlar för under 2 000 kronor.

Bakom kafédisken finns färskt ekologiskt bröd att köpa med sig hem och maträtterna som serveras är tillagade av ekologiska råvaror.

På hyllan bakom tronar ett antal ekologiska viner. Bakelser och kakor i alla former lockar Café Skänkens besökare på glashyllorna bredvid disken. På kassaapparaten sitter en tydlig lapp om att kaffet som bjuds är rättvisemärkt.

Reaktionerna hon får på sitt sortiment är mest positiva, speciellt från yngre människor.

- Det är speciellt effektivt när man ska anställa nya människor har jag märkt, säger hon. De enda negativa reaktionerna jag får på vårt ekologiska sortiment är ibland av äldre kunder som absolut inte vill ha ekologiskt vin. ' Usch nej, det vågar vi inte', säger de.

Gunilla Brandt hyser gott hopp om nästa generation. Hon är övertygad om att de kommer att se till att det finns mer rättvisemärkta varor i handeln.

På Sackeus som är en av de stora leverantörerna av rättvisemärkta varor, märker man inte av någon markant ökad efterfrågan.

Linda Ålrud på Sackeus säger att efterfrågan på rättvisemärkta varor ökar internationellt sett, men inte i Sverige.

- Jämfört med andra länder ligger vi långt efter vad gäller försäljningen av rättvisemärkta produkter. Det är mest skolor, föreningar och butiker som köper in rättvisemärkta varor. Kaféer frågar inte så mycket efter det, säger hon.

Gunilla Brandt tror att en av de största anledningarna till att så få kaféer köper in rättvisemärkt är priserna. Det är oftast minst tio procent dyrare.

- Staten borde subventionera krav- och rättvisemärkta varor. Man borde styra över produktion åt det hållet. Debatten i dag borde handla mer om det, menar hon.