• Tantrismen är en indisk religiös riktning med ursprung i shaktismen men med utbredning inom både hinduism och buddhism. Motsatserna i den skenbara vär
Stockholms Fria

Den andliga sexualiteten

Få österländska traditioner har varit så kontroversiella och väckt en sådan nyfikenhet som tantra. Sedan européerna först upptäckte den indiska religionen, har denna andliga lära spelat en både central och ambivalent roll i den västerländska föreställningsvärlden. I missionärernas texter omnämns tantra som det värsta exemplet på den degenereringsprocess som den indiska religionen antogs ha genomgått: från en ursprunglig 'ren tro' på en högsta gud - till vidskepelse, magi och avgudadyrkan. Tantran ansågs vara ett bevis för det regressiva, passionerade och farliga karaktären hos den indiska kulturen.

I vår tids nyandliga miljö hyllas tantra ofta som den mest positiva och livsbejakande aspekten av österländsk religiositet.

De tantriska övningarna sägs kunna förbättra hälsan, fördjupa kärleksrelationer, berika sexlivet och dessutom leda till andlig upplysning.

Hos den amerikanska befolkningen har begreppet tantra blivit synonymt med 'andlig sex' - ett stort försäljningskoncept på internet. Under rubriken American Tantra finns ett omfattande utbud av kurser, böcker, musik, videos, oljor och sexleksaker.

I boken Tantra: Sex, Secrecy, Politics and Power in the Study of Religions beskriver den amerikanska religionsforskaren Hugh B Urban, tantrans resa från öst till väst. Läsaren får en inblick i hur traditionell religion ofta kommit att anpassas, transformeras och kommersialiseras för att passa det moderna västerländska samhällets behov.

Det vi kallar tantra växte fram som en alternativ form av andlighet inom den hinduistiska traditionen. I tantraskrifterna beskrivs hur världen består av kraft - en kraft som tantrikern kan lära sig att kontrollera. Bakom de olika meditationsteknikerna och ritualerna finns en idé om att det går att använda begäret för att nå andlig frigörelse. Sex kan därför - inom vissa grenar av tantran - användas som en metod för att väcka kraften. Men sex är vare sig den enda, eller den viktigaste, tekniken för att komma i kontakt med den gudomliga kraften.

Även om det högsta gudomliga tillståndet går 'bortom all dualitet', så beskrivs världen genom en symbolik kring guden och gudinnan. Den tantriska kundaliniyogan syftar till att förena guden och gudinnan, i yogautövarens medvetande. Denne sägs då uppleva en extas varigenom han/hon når utöver sitt begränsade själv och uppnår en förening med det gudomliga.

Målet med de tantriska övningarna är att nå vad som kallas 'frigörelse i livet'. Denna frigörelse kan beskrivas som ett förverkligande, snarare än som ett uppgivande, av världen. Tantrikern kan också sträva efter att uppnå olika former av magiska, översinnliga förmågor.

Den tantriska traditionen har ofta delats in i två skolor eller 'vägar', varav den ena tolkar den sexuella föreningen mellan guden och gudinnan enbart som en process inom individens kropp och medvetande. Detta är den konventionella skolan; dess utövare strävar efter att upprätthålla den sociala ordningen och undviker extrema metoder som en väg till andlig frigörelse.

Det finns också en mer okonventionell tantrisk skola där ett ritualiserat brytande av tabugränser, utgör en metod för att väcka gudomlig kraft. Tabun kan bland annat gälla överskridande av kastgränser, intagande av annars förbjuden mat (som kött, vin, fisk och säd) samt utövande av rituellt samlag.

Det är lätt att förstå att tantran kom att väcka häftiga reaktioner, då den 'upptäcktes' av den koloniala brittiska medelklassen. Den västerländska bilden av Indien hade då gradvis förändrats - från den romantiska visionen av släktskapet mellan Europa och Indien, till en alltmer negativ syn på den indiska religionen som degenererad avgudadyrkan och barbari.

Fram till 1700-talets slut blandade sig den brittiska regeringen inte i Indiens religiösa praktik. Men under 1800-talet började man aktivt försöka reformera landets religiösa sedvänjor. Tantran var en av de traditioner som man ansåg vara i störst behov av reform.

Från och med slutet av 1800-talet och fram till det tidiga 1900-talet beskrevs Indien som ett passionerat, irrationellt och erotiskt land, i motsats till det rationella och vetenskapliga Europa. För detta stereotypa sätt att se på Orientens kultur och religion, som en motsats till väst, myntade litteraturprofessorn Edward Said begreppet orientalism.

Hugh Urban menar att den västerländska bilden av tantra kom att präglas av den viktorianska kulturen och dess stora intresse för att kategorisera och klassificera sexualiteten. Han hänvisar till Michel Foucaults teorier om hur den brittiska medel- och överklassen sökte metoder att kontrollera sexualiteten och dra en gräns mellan 'det perversa' och 'det normala'. Sammanblandning av den sexuella och den religiösa sfären ansågs vara den absolut värsta formen av perversion och tanken på att en religiös grupp använde sig av sexuella riter, väckte därför en skräckblandad fascination.

Vid 1900-talets början hade tantran spridit sig till USA. I den amerikanska fantasin började den nu omvandlas och sammanföras med den västerländska esoteriska traditionen.

Hos den beryktade ockultisten Aleister Crowley förenades tantriska tekniker och västerländsk sexmagi. Crowleys sexuell praktik kretsade kring överskridandet och inverterandet av samhällets moraliska lagar och sexuella normer. I detta sökte han finna en övermänsklig kraft som skulle bryta ner de gränser som skapats av det västerländska kristna samhället. Därmed ville han öppna vägen för en ny era i mänsklighetens historia. I sin bok Confessions, framhåller han (i likhet med Wilhelm Reich) att den huvudsakliga orsaken till den moderna världens våld och kaos, är förtryckandet av den sexuella instinkten.

Det var däremot inte förrän med 1960- och 70-talets sexuella frigörelse, som tantra blev en del av den amerikanska populärkulturens tankegods. 1964 publicerades Omar Garrisons bok Tantra: The Yoga of Sex, vilken fick ett stort genomslag. Här beskrivs tantriska tekniker för förlängd orgasm och optimal sexuell njutning. Garrison ser tantrismen som västerlandets väl behövda botemedel, med vars hjälp vi kan nå nya dimensioner av tillvaron. I likhet med beatpoeten Allen Ginsberg menade han sig 'kämpa mot kristendomens förtryckande prydhet, vilken i århundraden kopplat samman sex med synd'.

Enligt Urban utmärks nutida 'American Tantra' av framför allt av två fenomen: för det första identifieras tantra med 'sacred sex'; för det andra är ordet synonymt med frihet på alla plan: sexuell, andlig, social och politisk.

I kontrast till 1970-talets motkulturella före-ställningar och ifrågasättande av materialistiska värden, hävdar man inom dagens New Age-rörelse att framgång på det andliga planet även kan leda till framgång på det materiella planet. (Du kan till exempel gå kurser och lära dig 'att lyckas bättre med ditt företag genom att komma i kontakt med pengarnas energiflöde'.)

Urban menar att den traditionella tantran, skiljer sig från den nyandliga versionen såväl i synen på sex som i synen på överskridandet av tabun: den indiska tantran är inte alls den subversiva, anti-sociala kraft, som många västerländska författare föreställt sig.

Tvärtom är den i de flesta fall en högst konservativ tradition, vilken bygger på den manliga brahmanens sociala status och auktoritet. Brytandet av kastgränser kan till exempel inte sättas utanför den rituella kontexten - där ingen högkast-tantriker skulle kunna tänka sig att bryta några sociala tabun.

Enligt Urban projicerar New Age-tantran sina fantasier och drömmar, i bilden av 'det exotiska öst'. Tantriska begrepp och föreställningar används som byggstenar i en nyandlig världsbild, men kanske är idén om självförverkligandet och strävan efter sexuell och andlig tillfredsställelse - en spegelbild av det moderna samhällets ideal och de förväntningar som det skapar.

Malin Fitger

LITTERATUR:

Tantra: Sex, Secrecy, Politics and Power in the Study of Religions.

Författare: Hugh B Urban

Bokförlag: University of California Press.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kan religion och vetenskap mötas?

Under större delen av människans historia har vetenskapen varit en del av religionen. Det var religionen och dess uttolkare som besatt kunskapen om världen, människan och hennes bestämmelse. Visserligen fanns det redan under antiken filosofer som ifrågasatte den religiösa världsbilden, men det var först vid upplysningstiden som vetenskapen och religionen på ett tydligt sätt kom att gå skilda vägar.

I dag är det inte prästerna som beskriver världen för oss eller avgör vad som är sant och verkligt. Vi vänder oss till vetenskapen för att få kunskap. Ber man människor att beskriva en forskare målar de allra flesta upp bilden av en vetenskapsman i vit rock. Naturvetenskapen har länge varit vetenskapen par excellence - den vi vänder oss till för att få kunskap om 'den objektiva sidan av världen' (ett synsätt som i dag inte längre tas helt för givet).

© 2024 Stockholms Fria