Trots att våld mot huvudet förekommer i många sporter är det själva huvudingrediensen i olika former av boxning. Så istället för att fråga varför proffsboxning länge varit förbjudet i Sverige borde man istället fråga varför thaiboxning, K1 och liknande våldsamma sporter varit tillåtna.

Vissa ser boxning som en machosport, som en motvikt till det allt mer jämställda och civiliserade samhälle som vuxit fram under de senaste årtiondena. Men om man med macho menar något som har med manlighet att göra måste jag sätta ett frågetecken: visserligen är boxning en hård och våldsam sport som traditionellt utövats bara av män. Men i dag utövas boxning av mängder av kvinnor vilket är ännu ett bevis för att det inte finns något samband mellan tuffhet och manlighet. Bland annat är den största stjärnan i svensk proffsboxning en kvinna - Åsa Sandell.
Att boxning är farligt behöver väl knappast diskuteras. Det är ju ganska ofta man får läsa om proffsboxare som avlidit efter slag mot huvudet - detta trots att antalet utövare inte är stort om man jämför med sporter som fotboll, basket eller volleyboll. Det har förekommit dödsfall även bland kvinnliga boxare: för några år sedan avled 34-åriga Becky Zerlantes efter en match i Denver.

De som förespråkar proffsboxning brukar framhålla att de som boxas gör det frivilligt och att de är vuxna människor som är medvetna om riskerna. Men jag vill hävda att många potentiella boxare inte kan ha någon realistisk bild av riskerna med boxning och liknande sporter. Det som forskare och läkare har att säga om hälsoriskerna väger lätt mot invanda föreställningar och de bilder som förmedlas av media. Man kan bland annat fråga sig hur stort utrymme information om boxningens hälsorisker får i media. Säkert minimalt jämfört med den tid som kommersiella tevekanaler sänder proffsmatcher.
Visst kan man tycka att proffsboxning är ett mycket litet problem ur folkhälsoperspektiv. För antalet professionella pugilister i Sverige är ju litet, antagligen mindre än 20 stycken. Boxning är ju inte någon jättesport på amatörsidan heller. Men jag ser inget skäl till varför en grupp inte ska skyddas även om den är liten, förutsatt att det inte kräver orimliga insatser av samhället.
Något som inte är utrett, men som jag tycker är av intresse, är hur boxning påverkar publiken - alltså de som ser matcherna på plats respektive de som följer slagväxlingen vid en teveapparat. Det skulle inte förvåna mig om våldsamma sporter som boxning skulle öka tittarnas aggressivitet.

Hur som helst är det nu beslutat att proffsboxning ska tillåtas i Sverige. Men åtminstone så här i början verkar det vara fråga om en hyfsat reglerad verksamhet. Bland annat får matcherna vara högst tolv minuter långa och läkare ska kunna stoppa matcherna. Ett tecken på regleringen är också att den före detta världsmästaren Armand Krajnc inte får delta i kvällens gala på grund av en blödning i hjärnan som han fick 2002. Jag tycker att det är ett riktigt ställningstagande. Om proffsboxning ska tillåtas i Sverige är det viktigt att de svenska reglerna verkligen efterlevs, och att det inte uppkommer en glidning mot den typen av proffsboxning som förekommer i de flesta andra länder.