USA:s regering har under de senaste veckorna ansträngt sig för att öka pressen på Iran. President George W. Bush varnade i januari för att USA kommer att 'svara bestämt' om Iran fortsätter att 'orsaka våld i Irak'. USA:s militär har redan fått order att döda eller gripa iranier som de påstår smugglar vapen till rebeller i Afganistan och Irak.
Ett andra hangarfartyg har beordrats till Persiska viken, och ytterligare stridsflyg har placerats ut i länder runt Iran. Man planerar också ökade flygpatruller längs gränsen mellan Irak och Iran, i 'avskräckande' syfte enligt tjänstemän inom Pentagon.

De allt frekventare påståendena om att Iran ligger bakom attacker mot USA:s styrkor i Irak har dock mötts med skepticism, inte minst eftersom den utlovade bevisningen har uteblivit. Dessutom menar många analytiker att de vapen som eventuellt kommer utifrån till motståndsgrupper i Irak inte är avgörande, eftersom landet flödar över av vapen sedan den irakiska arméns vapenförråd plundrades efter USA:s invasion 2003.
I själva verket är de grupper i Irak som tros få mest stöd från Iran shiamuslimska partier som ingår i regeringen. Frågan är därför om det inte snarare är det växande samarbetet mellan Iraks formellt självständiga regering och Iran som verkligen oroar Washington. Irans inflytande i regionen anses ha stärkts sedan Saddam-regimens fall, och sedan en tid tillbaka talar många kommentatorer och konservativa amerikanska politiker om att Iran är den verkliga vinnaren i kriget mot Irak.
USA:s nationella säkerhetsrådgivare Stephen Hadley har också bekräftat för nyhetsbyrån AFP att anklagelserna om stöd till motståndsgrupper inte enbart handlar om Irans inblandning i Irak, utan snarare om att öka pressen på regimen i Teheran i allmänhet.
Enligt Nicholas Burns, politisk rådgivare på utrikesdepartementet, är de en del i en bredare strategi för att kontra Irans 'provokationer' i regionen. I en intervju med Wall Street Journal säger han att 'Iran verkligen behöver lära sig att respektera USA:s makt i Mellanöstern.'

Många politiker i USA har uttryckt oro för att den upptrappade kampanjen mot Iran innebär att Bush-administrationen planerar någon form av militärt angrepp.
John D. Rockefeller IV, senator från det demokratiska partiet och ordförande för senatens underättelsekommitté, säger i en intervju med New York Times att han ser stora likheter mellan försöken att framställa Iran som ett växande hot, och retoriken inför kriget mot Irak.
Det finns fler parelleller. Sedan nästan ett år tillbaka finns en särskild arbetsgrupp med uppgift att koordinera politiken gentemot Iran. Gruppen går under namnet Iran Syria Policy and Operations Group, ISOG, och är snarlik en grupp som bildades inför kriget mot Irak. I ISOG:s uppgifter ingår bland annat att ge hemligt stöd till oppositionsgrupper i Iran, och att skapa negativ uppmärksamhet kring Iran i media. Gruppens arbete har varit så hemligt att flera tjänstemän inom det amerikanska utrikesdepartementets Mellanösternbyrå inte ens visste om att den existerade, enligt en rapport i Boston Globe.
En regeringstjänsteman som var med på ett av ISOG:s tidiga möten säger till Boston Globe att han fick intrycket att ett huvudmål för många av deltagarna är att störta regimen i Iran. Andra säger att de visserligen skulle vilja det, men att den svåra situationen i Irak och Afghanistan gör att möjligheterna är begränsade. I stället är det bästa man säger sig kunna hoppas på att isolera och stänga in Iran.

Därför satsar USA nu på att stärka det militära samarbetet med allierade stater i regionen. Det amerikansktillverkade mobila missilförsvarssystemet Patriot har placerats ut i länder vid Persiska viken, och sedan i höstas träffas regelbundet företrädare för USA och sex gulfstater samt Jordanien och Egypten för att diskutera gemensamma säkerhetsintressen.
Som ett led i försöken att bygga en front mot Iran tycks även retoriken om politiska reformer i regionen ha övergetts. Det gäller inte minst Egypten, som för bara ett par år sedan sades vara på väg mot mer demokrati. Det senaste årets upptrappade repression av oppositionen i landet, med arresteringar och attacker mot allt från fackliga aktivister och regimkritiska bloggare till hundratals misstänkta medlemmar av Muslimska brödraskapet, har dock inte orsakat någon allvarlig kritik från USA:s regering. När utrikesministern Condoleeza Rice besökte landet i januari talade hon istället om hur mycket man uppskattar Egyptens stöd i regionen.
Oavsett om ett militärt angrepp verkligen planeras eller ej, så verkar det som att USA:s kalla krig mot Iran redan förs på demokratins bekostnad, och till priset av en ökad militarisering av Mellanöstern.