Fria.Nu

Blir det krig eller fred i Libanon?

Förra veckan var det mycket våld mellan regeringens anhängare och oppositionens anhängare i Libanon. Det visade hur allvarligt det kan bli om regeringen och oppositionen inte pratar med varandra. Men USA försöker inte få dem att tala med varandra. De blir alltmer aggressiva mot Hizbollah.

Minst sju personer blev dödade förra veckan i strider på gatorna. Många säger att regeringen och oppositionen måste tala med varandra. Enligt rapporter under veckan har Saudiarabien och Iran börjat tala med varandra. Saudiarabien är vänner med Libanons regering. Iran är vänner med Hizbollah, som leder oppositionen. De har börjat tala om hur man ska göra för att konflikten inte ska bli värre.

Men USA uppmuntrar inte dialog. Förra veckan höll president Bush ett tal. Han sa att bara al-Qaida har dödat fler amerikaner än Hizbollah. USA:s regering säger att Hizbollah sprängde bomber i den amerikanska ambassaden och en av arméns baracker i Beirut år 1983. Men han har inte visat att Hizbollah hotar USA i dag.President Bush sa att Hizbollah, Syrien och Iran vill ha inbördes-krig i Libanon. Han sa att de som har skapat kaos i landet ska ha straff.

Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah, höll tal till hundratusentals människor i södra Beirut förra tisdagen. Han sa att USA försöker skapa inbördeskrig i Libanon, Palestina och Irak. Han sa att alla rörelser som gör motstånd försöker undvika inbördeskrig. Han sa också att oppositionen i Libanon söker en fredlig lösning.– Våra krav är politiska, och lösningen måste vara politisk, sa han.USA säger mer aggressiva saker om Hizbollah nu än tidigare. Men det är inte bara ord. USA arbetar för att man ska kunna slå ner Hizbollah militärt om det behövs. Därför har Libanons regering fått mycket mer militärt bistånd än tidigare sedan i somras. Det säger Dan Byman till Los Angeles Times. Dan Byman leder programmet för studier i säkerhet på Georgetowns universitet. Han har tidigare varit Mellanöstern-analytiker på CIA.

USA har lovat Libanon nästan 800 US-dollar. Cirka två tredjedelar går till armén och interna säkerhets-styrkor. Säkerhetsstyrkorna har blivit dubbelt så stora. Nu är de nästan 24 000 soldater. De har fått vapen från Förenade arabemiraten, Frankrike och USA. Kritiker i Libanon säger att de flesta soldaterna i säkerhetsstyrkan är sunnimuslimer, eftersom de ska slåss mot det shiamuslimska Hizbollah.Många undrar vad FN-styrkan Unifil ska göra om konflikten i Libanon blir värre. Italienaren Claudio Graziano tar nu över ledningen av Unifil. Han har tidigare lett Nato-styrkan i Kabul. Israels militär har berömt Grazianos kamp mot terrorister och rebeller. Det gjorde att en del libaneser blev misstänksamma.

En del är oroliga för att man ska använda Unifil för att ta Hizbollahs vapen, som säkerhetsrådet har krävt. Men många experter på Hizbollah och Libanon tror att det blir kaos om man försöker ta Hizbollahs vapen med våld. Just nu är det mest USA som vill att man ska ta Hizbollahs vapen. De flesta av soldaterna i Unifil kommer från Frankrike, Italien och Spanien. De vill kanske inte ta en sådan risk.

För ett par veckor sedan var det givar-konferens i Paris för Libanon. Många säger att den gick bra. Libanon ska få 7,6 miljarder US-dollar i bidrag och lån. Men man kommer troligen bara att använda lite av pengarna till att bygga upp landet. Man kommer att använda det mesta till att betala skulder till andra länder. Resten ska regeringen betala ut när de minskar momsen och tar bort olika subventioner.Kritiker säger att det kommer att bli större klyftor mellan fattiga och rika av den politiken. Då kan den politiska situationen bli ännu farligare.

UNIFIL FN-styrkan i södra Libanon bildades 1978 och blev större efter sommarens krig. Den ska till slut bestå av 15 000 soldater. Unifil ska övervaka vapenvilan mellan Israel och Hizbollah och hjälpa den libanesiska armén. De flesta soldaterna kommer från Nato-länderna Frankrike, Italien och Spanien

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Belägrat Nato firar 60

Tiotusentals väntas protestera mot Natos ”krigspolitik” när alliansens medlemsländer samlas i Baden Baden och Strasbourg i helgen. Den massiva säkerhetsinsatsen kring mötet väcker kritik, med anklagelser om skrämseltaktik och inskränkningar av demonstrationsfriheten.

Fria.Nu

FN-ekonomer uppmanar till att ge fattiga länder större inflytande

Fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt när den globala ekonomin störtdyker och miljontals arbetare förlorar sin försörjning världen över. Därför bör de också ges större inflytande över hur svaret på krisen ska se ut, menar en internationell panel av ekonomer utsedd av FN.

Fria.Nu

Politiska motiv bakom givarkonferens för Gaza

Endast en liten del av det bistånd som utlovades under veckans givarkonferens för Gaza kommer att gå till återuppbyggnad efter de israeliska bombningarna. Samtidigt varnar människorättsgrupper för att Israels blockad innebär att pengarna har liten chans att göra någon nytta.

Fria.Nu

Världsbanksprojekt vid Nilen förödande för småbönder

Ett bevattningsprojekt som hotar försörjningen för tusentals egyptiska småbönder har lett till förnyad kritik mot Världsbankens roll i Mellanöstern och Nordafrika. På senare år har bankens utlåning till regionen ökat kraftigt – och med varje lån följer krav på kontroversiella ekonomiska reformer.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria