• Palestiniernas president Mahmoud Abbas (t.v.) skakar hand med premiärminister Ismail Haniyeh under översyn av Hamas högste ledare Khaled Meshaal i Mecka, Saudiarabien den 8 februari.
Fria.Nu

Palestinsk enighet väcker hopp

Avtalet i Mecka mellan Hamas och Fatah om en ny enhetsregering har väcker hopp bland palestinier men kritiseras av Israel och dess uppbackare. Inför måndagens möte mellan USA, Israel och den palestinska presidenten Mahmoud Abbas tyder mycket på att den senare kommer att få ägna all kraft åt att försvara uppgörelsen.

På måndag ska Israels premiärminister Ehud Olmert, USA:s utrikesminister Condoleeza Rice och Fatah-ledaren Mahmoud Abbas mötas i Jerusalem. Israels regering har inför mötet avfärdat palestinska krav på att frågor som rör en slutlig lösning av konflikten ska diskuteras. Istället väntas den nya palestinska enhetsregeringen stå högt på dagordningen.
I ett tv-tal på måndagen manade den palestinska premiärministern och Hamas-ledaren Ismail Haniyeh omvärlden att respektera överrenskommelsen mellan Hamas och Fatah som ett uttryck för det palestinska folket vilja. Reaktionerna från Israel och USA har dock varit avvaktande. Avtalet kritiseras för att det inte uppfyller de villkor som Israel, EU och USA ställt för att häva sin ekonomiska blockad som inleddes efter att Hamas vann parlamentsvalet för ett år sedan. Kraven är att Hamas ska erkänna Israel, ta avstånd från våld, och acceptera tidigare avtal mellan Israel och PLO-rörelsen - där Fatah men inte Hamas ingår.

Att Fatah till slut gått med på att ingå i en nationell samlingsregering med Hamas, trots att Hamas inte fullt ut accepterat de tidigare avtalen, kan ses som ett bakslag för USA och Israel. De senaste månaderna har de satsat på att stärka president Abbas gentemot Hamas. I december lovade Vita Huset 86 miljoner US-dollar i stöd till Fatah-lojala säkerhetsstyrkor. Israel betalade i januari ut 100 miljoner av de över 500 miljoner US-dollar i palestinska skatter och tullavgifter som man undanhållit det senaste året - på villkor att inga av pengarna skulle hamna hos Hamas-regeringen.
I både Israel och USA kräver nu politiker på högerkanten att samarbetet med Fatah-ledaren ska avbrytas. Den israeliske oppositionsledaren Benjamin Netanyahu från högerpartiet Likud anklagade i måndags premiärminister Ehud Olmert för att stärka Hamas genom att inte omedelbart avfärda den palestinska överenskommelsen. Att behålla banden till Abbas kommer från och med nu innebära en underförstådd acceptans av Hamas, menar han.
- Tyvärr är det inte Hamas som rör sig i riktning mot Abbas, utan Abbas som rör sig mot Hamas, säger Netanyahu.
I USA röstade kongressen i onsdags för att frysa utbetalningen av de utlovade 86 miljonerna till Abbas väpnade styrkor.
- Amerikanerna har informerat oss att de kommer att bojkotta den nya regeringen som leds av Hamas. Oberoende ministrar, och ministrar från Fatah kommer att behandlas på samma sätt som de från Hamas, säger en palestinsk regeringstjänsteman till Reuters.

Mecka-avtalet kan dock inte beskrivas som någon total seger för Hamas linje. Förutom att Fatah tilldelas flera av de tyngsta ministerposterna - inklusive finans- och utrikesministeriet - så finns det flera inslag i överrenskommelsen som beskrivs som eftergifter från Hamas. I synnerhet gäller det talet om att Hamas ska arbeta för ett närmande till den Fatah-dominerade palestinska paraplyorganisationen PLO, som tidigare erkänt Israel och representerat palestinierna i fredsförhandlingar med Israel. Den nya regeringen uppmanas även att respektera tidigare avtal mellan Israel och PLO.
I tisdags publicerade brittiska The Guardian en debattartikel av Hamas högsta ledare Khaled Meshaal, där han beskriver överenskommelsen mellan Fatah och Hamas som inledningen på 'en historisk ny fas i den palestinska kampen för frihet och självständighet.' Meshaal ger inget uttryckligt löfte om ett framtida erkännande av Israel, men skriver att det 'samförstånd som uppnåddes i Mecka möjliggör bildandet av en verkligt suverän och självständig palestinsk stat på de territorier som ockuperades av Israel i juni 1967 (Gaza och Västbanken) - med Jerusalem som huvudstad.'

Det är dock inte troligt att den militanta Hamas-rörelsen kommer att gå med på att ta avstånd från våld, och därmed avsäga sig rätten till väpnat motstånd mot ockupationen.
Kraven på Hamas kan i sig uppfattas som ensidiga med tanke på att det är Israel som ockuperar palestinsk mark, och svarar för en betydande del av våldet i konflikten. Enligt en årsrapport från den israeliska människorättsorganisationen B"Tselem dödade den israeliska armén 660 palestinier under 2006. Under samma period dödades 23 israeler av palestinier. Samtidigt har omvärlden tyst accepterat den fortsatta expansionen av israeliska bosättningar på Västbanken, i strid mot den USA-initierade 'vägkartan för fred'.
Khaled Meshaal hävdar i sin artikel att de senaste månadernas interna stridigheter aldrig skulle ha inträffat om det inte vore för Israels och omvärldens sanktioner. Hamas-ledaren är inte ensam om den bedömningen. Robert Satloff, chef för The Washington Institute for Near East Policy, skriver i en kommentar att de ökade spänningarna mellan Hamas och Fatah var 'det logiska resultatet av den finansiella isoleringen av Hamas', och inte borde ha förvånat någon.

En utbredd uppfattning i Palestina och arabvärlden är att Israel och västvärlden i själva verket medvetet strävar efter att orsaka splittring och provocera fram inbördeskrig mellan palestinier. Den misstanken kommer utan tvekan att stärkas om Israel, USA och EU nu vägrar att acceptera den nya palestinska enhetsregeringen, och istället väljer att frysa ute även de palestinska ledare som tidigare hyllats som moderata fredsförespråkare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Belägrat Nato firar 60

Tiotusentals väntas protestera mot Natos ”krigspolitik” när alliansens medlemsländer samlas i Baden Baden och Strasbourg i helgen. Den massiva säkerhetsinsatsen kring mötet väcker kritik, med anklagelser om skrämseltaktik och inskränkningar av demonstrationsfriheten.

Fria.Nu

FN-ekonomer uppmanar till att ge fattiga länder större inflytande

Fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt när den globala ekonomin störtdyker och miljontals arbetare förlorar sin försörjning världen över. Därför bör de också ges större inflytande över hur svaret på krisen ska se ut, menar en internationell panel av ekonomer utsedd av FN.

Fria.Nu

Politiska motiv bakom givarkonferens för Gaza

Endast en liten del av det bistånd som utlovades under veckans givarkonferens för Gaza kommer att gå till återuppbyggnad efter de israeliska bombningarna. Samtidigt varnar människorättsgrupper för att Israels blockad innebär att pengarna har liten chans att göra någon nytta.

Fria.Nu

Världsbanksprojekt vid Nilen förödande för småbönder

Ett bevattningsprojekt som hotar försörjningen för tusentals egyptiska småbönder har lett till förnyad kritik mot Världsbankens roll i Mellanöstern och Nordafrika. På senare år har bankens utlåning till regionen ökat kraftigt – och med varje lån följer krav på kontroversiella ekonomiska reformer.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria