– Det här är ju frågor som jag har lyft i många år och det känns bra att få det bekräftat att det faktiskt är så här det ser ut. Men jag tycker att det är skrämmande när vi gått igenom så här mycket lagstiftning att se att det här är så här genomgående, säger Alice Åström (v).

Bristerna kan redan antas ha orsakat integritetsskador, skriver den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén i ett delbetänkande. Dess uppdrag har inte varit att ta ställning till huruvida någon enskild lag går för långt utan bara om lagstiftningsprocessen har gått korrekt till.

– Integriteten är hotad. Det har varit en väldigt hög takt på lagstiftningsaktiviteten på senare år, säger kommitténs ordförande, Olle Abrahamsson, tidigare rättschef på justitiedepartementet.

– Men samtidigt var 500 000 svenskar registrerade hos statspolisen på 1950-talet. Sådant finns inte nu.

Lagstiftarnas brist på respekt för privatlivet kan vara ett brott mot proportionalitetsprincipen i både Europakonventionen och Regeringsformen, som bestämmer att noggrann hänsyn alltid ska tas till hot mot den personliga integriteten.

Som ett exempel lyfter kommitténs 538-sidiga delbetänkande fram utvidgningarna av polisens hemliga tvångsmedel. Fram till oktober 2004 gällde stränga regler för när polisen får avlyssna telefoner och övervaka e-post. Då gjorde den socialdemokratiska regeringen avlyssning möjlig även när brott med lägre minimistraff än två år misstänks, och av telefoner till vilken en misstänkt ringer. Kommittén finner att regeringen här inskränkte människors integritet utan att tydligt analysera riskerna.

Som förklaringar till slarvet med integriteten nämner kommittén att utredningar avkrävs rapporter snabbare nu än tidigare och att viktiga remissinstanser, inklusive Lagrådet, inte hinner ta ställning till förslag. Men också att regeringar helt enkelt börjat tycka att effektiva lagar är viktigare än personlig integritet. Förutom lagar om polisen och säkerhetstjänsterna handlar det om lagar för skatte- och kreditområdet, hälso- och sjukvård, skola och forskning.

Kommitténs betänkande är särskilt aktuellt eftersom det just nu finns tre förslag om ytterligare inskränkningar i den personliga integriteten. I juni kan riksdagen komma att rösta om såväl preventiva tvångsmedel, det vill säga till exempel telefonavlyssning innan ett brott begås istället för bara efteråt, buggning och e-postövervakning. Den sistnämnda så kallade FRA-lagen skulle ge Försvarets radioanstalt möjlighet att avlyssna all kabelburen tele- trafik som passerar landets gränser.

– Jag var kritisk från början mot FRA-lagförslaget. Det är en stor integritetsfråga och vi kan mycket väl göra halt med den lagen, sa i torsdags kommittéledamoten Christer Engelhardt (s) vid en presentation av betänkandet.

Den folkpartistiska kommittéledamoten Liselott Hagberg delar kommitténs slutsatser om underkänt integritetsskydd i allmänhet men tänker ändå rösta för FRA-lagen.

– Personligen är jag positiv. Det handlar inte om att FRA får granska all trafik utan att först genomgå en prövning. Dessutom kommer vi genom lagen att få tillgång till mer dokumentation i efterhand om vilken spaning som har bedrivits än vi får nu, sa Hagberg vid en pressträff på torsdagen.