Hemlig kameraövervakning blir permanent

De tidigare tidsbegränsade bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervakning från 1995 görs permanenta och förs in i rättegångsbalkens kapitel 27. Enligt lagen får en domstol på begäran av åklagare medge hemlig kameraövervakning om brottet kan antas ge minst två års fängelse. Överskottsinformation från övervakningen får användas för att utreda brott som antas ge fängelse i minst ett år.

Säpo får större befogenheter

Tvångsmedelslagen från 1952 kom till för att ge Säpo verktyg mot spioner från det forna östblocket. Lagen, som berör utredning av ”samhällsfarliga och svårutredda” brott, görs nu permanent. Dessutom utöka lagen till att omfatta tre nya brott: företagsspioneri, finansiering av särskilt allvarlig brottslighet och brott mot medborgerlig frihet.

Brott mot medborgerlig frihet kan exempelvis innebära att en politisk gruppering planerar att störa en annan grupperings sammankomster. I riksdagen varnade kritiker för att lagens tillämpning kommer att leda till ökad åsiktsregistrering.

FRA-lagen

Den mest omdebatterade lagen 2008 börjar har trätt i kraft. Regeringen talar helst om det förstärkta integritetsskyddet, vilket bland annat består i att användningen av sökbegrepp och urvalsmetoder regleras, att uppgifter som saknar betydelse för spaningen omedelbart ska regleras och inrättandet av nya Signalspaningsnämnden. Kritikerna kallar dock fortfarande lagen för Lex Orwell och menar att den leder till massövervakning.

I praktiken börjar Försvarets radioanstalt dock inte massövervaka förrän den 1 oktober, då operatörerna blir skyldiga att överföra kabeltrafiken som passerar Sveriges gränser till myndigheten.

Utökad användning av beredskapspolis

När beredskapspolisen skapades 1986 var syftet att den skulle kunna sättas in vid katastrofer och liknande situationer. Nu ändrar regeringen reglerna. Beredskapspoliser – med fem veckors grundutbildning och en repetitionsvecka vartannat år – ska kunna användas vid ”allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt”. Det innebär bland annat bevakningsuppdrag vid internationella konferenser och offentliga evenemang.

Beredskapspolisen ska bestå av 1 500 personer med fulla polisiära befogenheter och liksom vanliga poliser utrustade med skjutvapen. Beredskapspolisen ska enligt regeringen inte användas i situationer där det finns en ”påtaglig risk” för att den kan behöva tillgripa våld, men beslut om när beredskapspolis ska sättas in fattas av Rikspolisstyrelsen.

Elektroniskt informationsutbyte underlättar kartläggning

Delegationen för felaktiga utbetalningars rapporter om miljardsvinn från trygghetssystemen kritiserades hårt för att vara överdrivna, men att minska fusket är ändå en prioriterad uppgift för regeringen.

Nu träder nya regler som möjliggör ett utökat elektroniskt informationsutbyte myndigheter emellan i kraft. Men de nya reglera ger också myndigheterna större möjligheter att kartlägga enskilda. I sitt remissvar pekade Datainspektionen särskilt på att socialtjänsterna får omfattande möjligheter att kartlägga, och varnade för att detta riskerar ”att innebära en urholkning av socialtjänstlagens principer om att verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet”.

Hårdare tag vid idrottsevenemang

Fram till årsskiftet var det enbart arrangören som kunde begära att enskilda skulle nekas tillträde till idrottsarenor, men enligt en ny lag får även polisen rätt att begära att oönskade personer ska portförbjudas. Polisen får också möjlighet att omedelbart, efter beslut av åklagare, utfärda tillfälliga sådana förbud.

Vidare införs nya bestämmelser i ordningslagen enligt vilka den under en idrottsmatch som beträder spelplanen eller kastar in föremål kn dömas till fängelse i upp till sex månader.