Stockholms Fria Tidning har tidigare berättat att Stockholms stad i höst inför skriftliga omdömen och noteringar om skolk redan från årskurs ett i grundskolan, ett förslag som initierades av den borgerliga majoriteten.
Majoritetens nya förslag, som utbildningsnämnden klubbade igenom i torsdags, innebär att skriftliga betyg i tre steg införs från och med årskurs fem. Även åtgärden med betyg i uppförande som avskaffades 1970 dammas av och föräldrarna kommer att erbjudas ett skriftligt ordningsomdöme som ska svara på i hur hög grad deras barn tar hänsyn och visar respekt i samspel med andra och tar ett personligt ansvar för sina studier. Det folkpartistiska skolborgarrådet Lotta Edholm har i ett uttalande sagt att både elever och föräldrar har rätt att få ett sådant kvitto.
– Införandet av ett ordningsomdöme är en viktig åtgärd för att återupprätta tryggheten och arbetsron i klassrummet, menar hon.

Oppositionsborgarrådet Yvonne Ruwaida (mp) är kritisk till förslaget och menar att ordningsbetygen riskerar att bli godtyckliga då det i allt för hög utsträckning handlar om relationen och personkemin mellan lärare och elev.
– Betyg skapar inte en miljö för lust till lärande utan dödar istället den lusten. Framför allt ordningsbetygen är stämplande och diskriminerande, inte minst för barn med funktionshinder som koncentrationssvårigheter.
Yvonne Ruwaida säger också att de lärare hon kommit i kontakt med i Stockholm inte är särskilt förtjusta i den nya roll som ålagts dem. Det är en erfarenhet som även Unni Welén, mellanstadielärare och representant för Lärarförbundets Stockholmsavdelning, delar. Hon tror att de flesta av förbundets medlemmar känner att det här är fel väg att gå för att skapa en bättre skolmiljö.
Tanken är att lärarna i det nya betygssystemet även ska ta ställning till och göra sannolikhetsbedömningar – i årskurserna 1–4 och 6–7 – för hur väl eleven kommer att klara sig i framtiden.
– Det är tråkigt att våra medlemmar ska behöva klassa ut barn redan i lågstadiet. Dessutom tror jag att den här typen av omdömen kan skapa en onödig oro hos föräldrarna.

Unni Wélen anser att den borgerliga majoriteten har för bråttom med att införa sina skolpolitiska åtgärder och att den lyssnar alldeles för lite på dem som har praktisk erfarenhet av elevernas kunskapsutveckling – lärarna. Hon menar att det skolan framför allt behöver är utökade ekonomiska resurser som kan bidra till en ökad personaltäthet.
– Att införa ordningsbetyg är en skenbar åtgärd. Det är inte en lösning på själva problemet. Den ger ingen ökad kunskapsbildning vilket är skolans främsta uppgift. Skriftliga omdömen både när det gäller kunskap och det sociala området kan rent av vara skadliga för så här pass unga elever.
Skolborgarrådet Lotta Edholm har tidigare sagt att hon vill att Stockholm ska fungera som ett skyltfönster för borgerlig skolpolitik. Stockholmseleverna är således först ut med att underställas ett system vars effekter inte utvärderats grundligt och ordningsomdömen som ansågs föråldrade för snart fyra decennier sedan.
– Det är inte meningsfullt att ta fram en massa Stockholmsmodeller som lärare och elever ska anpassa sig till och som kanske blir annorlunda när de nationella besluten fattas, säger Unni Welén.