Paolo Agostini har ansvar för att köpa in varor på kommunstyrelsen i Rom. Han säger att skolorna kan använda rättvis handel för att eleverna ska lära sig mer om världen. Kommunen uppmuntrar skolorna att ge eleverna rättvisemärkta mellanmål och servera ekologisk mat. Man tänker också börja använda mindre av ämnen som skadar miljön, säger han.
År 2005 köpte människor i hela världen rättvisemärkta varor för mer än en miljard euro. I EU köper vi 20 procent mer rättvisemärkta varor för varje år. Det har vi gjort sedan år 2000. I en del länder har försäljningen av rättvisemärkta varor ökat ännu mer: 73 procent i Finland, 69 procent i Sverige, 62 procent i Österrike och 57 procent i Frankrike mellan 2004 och 2005.

Organisationer som arbetar mot fattigdom säger att det är viktigt att myndigheter köper rättvisemärkta varor. Varje år köper myndigheter i EU varor och tjänster för 1 500 miljarder euro. Om de alla skulle köpa rättvisemärkt skulle det bli väldigt mycket. Anja Osterhaus arbetar på Rättvisemärkt i Bryssel.
– Myndigheter måste arbeta mot fattigdom och för miljön. De ska inte köpa det billigaste utan att tänka. Då bidrar de till slaveri, säger hon.

Men en del myndigheter vågar inte köpa rättvisemärkta varor. De är rädda för att bryta mot EU:s regler om konkurrens. Det gäller till exempel de flesta spanska myndigheter, säger Federica Leonarduzzi från den spanska organisationen IDEAS.
Men en EU-regel från 2004 säger att kommuner och stater får ta hänsyn till arbetarna och miljön när de köper varor.
Organisationer som arbetar för rättvis handel vill att EU-kommissionen ska säga att myndigheterna helst ska köpa rättvisemärkt. Interface är ett nätverk för afrikanska företag i Senegal. Moctar Fall från Interface säger:
– EU-kommissionen måste se till att folk köper mer rättvisemärkta varor. I dag kan konservativa myndigheter tro att de inte får köpa rättvisemärkt.