Enligt EU:s senaste årsrapport om arbetet för mänskliga rättigheter är man fast besluten att arbeta för att förhindra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, och att se till att "göra slut på straffriheten för de som begår sådana brott".
Ledande människorättsorganisationer menar dock att orden ekar tomt eftersom EU inte visar någon beslutsamhet när de gäller de brott som har begåtts i Darfur.
Under de senaste fyra och ett halvt åren har minst 200 000 människor dödats och 2,5 miljoner har tvingats på flykt i Darfur.

Tidigare i år begärde den internationella brottsdomstolen, ICC, att Ahmed Haroun, Sudans tidigare inrikesminister, och Ali Kushayb, en ledande figur inom den fruktade janjawidmilisen, ska gripas. De anklagas för 51 fall av brott mot mänskligheten och krigsbrott, inklusive mord, våldtäkt och förföljelse.
Men istället för att gripas har Ahmed Haroun utsetts till ordförande för en kommitté som ska övervaka säkerheten i Sudan, inklusive i Darfurprovinsen. En del av hans ansvar är att utvärdera anmälningar om brott mot de mänskliga rättigheterna.
Lotte Leicht, som leder Human Rights Watchs Brysselkontor, säger att det är oförklarligt att EU-ländernas regeringar har varit helt tysta angående Ahmed Haroun. Hon påpekar att Haroun nu är ansvarig för att utreda samma slags krigsbrott som han själv anklagas för.
Haroun var minister med ansvar för Darfur säkerhet för fyra år sedan, och han ska då ha rekryterat och beväpnat de janjawid-styrkor som dödade hundratals civila, våldtog flickor och kvinnor och förstörde byggnader i flera byar.
Leicht uppmanar EU:s utrikesministrar att ge en formell varning om att de kommer att införa sanktioner mot Sudans regering om den fortsätter att ignorera ICC:s begäran om att Kushayb och Haroun ska gripas.
Nick Grono från International Crisis Group, en organisation som arbetar med konfliktlösning, menar att sanktioner har betydelse i Sudan.
Han menar att presidenten Omar al-Bashir har gett efter för de internationella påtryckningarna först när han har känt sig isolerad. Till exempel gick al-Bashir med på att släppa in en fredsbevarande styrka från AU och FN när Storbritannien och USA hotade med att införa en flygförbudszon över Darfur.
– Vi tror att påtryckningar fungerar. Man har bara inte försökt med det i Sudan, säger Nick Grono.

Ulrich Delius, Afrikaspecialist vid Tyska sällskapet för hotade folkgrupper, säger att det är mycket oroväckande att Europa inte har varit tydligare i sin hållning när det gäller Darfur. Delius menar att det är fel att undvika sanktioner av rädsla för att de kan ha negativa effekter på fredssamtalen mellan regeringen och de olika rebellgrupperna.
– Det är bra att fredsprocessen inleds, men det kan ta flera år innan vi ser några meningsfulla resultat, säger Delius.
– Vi ser ingen riktig förändring i den sudanesiska regeringens inställning, i riktning mot fred, mänskliga rättigheter och demokrati. När vi talar med europeiska politiker så delar de flesta av dem vår analys av situationen. Men ändå gör de inget för att öka trycket på den sudanesiska regeringen.