Det finns många som tror att energiomställningen från fossilt till förnybart kan skapa välfärd, tillväxt, arbetstillfällen och exportframgångar. Fred Nordström är en av dem. Fred är chef för Norrbottens Energikontor som startade för tio år sedan. Han är också ordförande i Föreningen Sveriges regionala energikontor, FSEK. I sin artikel beskriver han en framtid där teknikutveckling och kunskapsinhämtning blir en kraft för utveckling i hela Sverige, men framför allt i Norrlands inland.

Den hållbara utvecklingen är beroende av många faktorer, och många av dessa kan vi själva påverka genom kloka beslut. Tillgång till miljöanpassad, prisvärd och kvalitetssäkrad energi är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt. En viktig fråga när det gäller hållbar utveckling är att nyttja naturresurserna på ett hållbart och effektivt sätt. De klokaste valen och besluten ska också omsättas i praktiskt handlande, och för att det ska vara möjligt att lyckas bör det bygga på ett strategiskt och holistiskt tänkande.
Sverige har mycket att vinna på att börja arbeta mer strategiskt med utveckling av förnybara energikällor och effektivare användning av energin med tanke på de naturtillgångar och det kunnande som finns i vårt land.

Sverige borde satsa på att ta fram en sammanhållen energistrategi med tydliga, långsiktiga och hållbara mål, kopplat till konkreta handlingsprogram där hela produktionskedjan belyses - produktion, distribution, försäljning samt användning. Konkreta handlingar i framåtsyftande utvecklingsprojekt bör ingå som en viktig del i arbetet där frågor som berör innovation, teknik, forskning och effektivisering ingår. Huvudtanken med arbetet bör vara att sätta in energifrågorna i ett sammanhang som gynnar näringslivet och samhället i övrigt.
Ett nätverksinriktat arbetssätt med stort inslag av informationsspridning, medvetandegörande och bred samverkan i hela landet är av största betydelse. Det gäller för produktionssidan likväl som för användarsidan. Potentialen för komfort-, miljö- och lönsamhetsförbättringar är förmodligen väldigt stor. Dessutom erbjuder detta en intressant marknad inom utveckling av nya produkter och systemlösningar.
Den verksamhet med kommunal energirådgivning som byggts upp sedan 1998 är en resurs som Sverige måste ta vara på och utveckla ytterligare. Samarbetet mellan Energimyndigheten, de regionala energikontoren och den kommunala energirådgivningen är ett fungerande verktyg för att nå ut med omställningen av energisystemet till lokal nivå.

Sett per capita använder befolkningen i Sverige betydligt mer energi än genomsnittet i Europa. Det kan väl delvis förklaras med det kalla klimatet och att vi värmer alltför många av våra hus med el och att basindustrierna är energiintensiva, men en stor del av förklaringen ligger i att vi sedan lång tid tillbaka har haft stor tillgång på energi med förhållandevis låga priser och därmed inte haft ekonomiska incitament för att vara energieffektiva.
Med stigande elpriser ökar dock intresset för energieffektiviseringsåtgärder, men det är fortfarande förvånansvärt lågt intresse för detta, inte minst bland de små och medelstora företagen.

I takt med att elmarknaden avregleras i övriga Europa kommer elpriserna att påverkas i Sverige, vilket enligt ett flertal bedömare bör innebära att de svenska kostnaderna för el kommer att närma sig europeisk nivå som i många länder har varit mer än dubbelt så höga som i Sverige. Det kan bli så att det är mer intressant för svenska elproducenter att exportera koldioxidneutral el från vattenkraft och kärnkraft till Europa vilket i sin tur kan leda till ökad risk för elbrist i Sverige.
Utvecklingen inom energiområdet har i decennier varit till ekonomisk och social nytta för Sverige. Energins roll som infrastrukturell grundförutsättning och skapare av nya jobb har varit undanträngd av synen på energin som enbart en miljöfråga. De framgångar som ändå har uppnåtts av landets energiaktörer har uppnåtts utan att det funnits någon genomarbetad, långsiktig strategi för att stödja och uppmuntra utveckling och forskning inom hållbar energi.

Med rådande utveckling av priset på el och olja är det nödvändigt att de svenska företagen och industrierna satsar mer på energieffektivisering för att säkra sin konkurrenskraft.
Flera svenska studier visar på generella besparingspotentialer om 20 till 40 procent. Satsningar på energieffektiviseringar i samhället medför med största sannolikhet att mer pengar stannar kvar och omsätts lokalt och regionalt, viket stärker konkurrenskraften och ökar möjligheten för att vinsterna från produktionen också investeras lokalt och regionalt.
Förutom att Sverige ligger långt fram kompetensmässigt inom energiområdet ligger vi även i topp resursmässigt. Det handlar om förnybara energitillgångar vilka kan användas för att minska landets och EU:s beroende av ändliga energiresurser som till exempel olja, kol och fossilgas, vars användning orsakar såväl miljöförstöring som klimatförändringar. Dessa tillgångar kan innebära att Sverige stärker möjligheterna att ses som ett bra land för företag att etablera sig, samt investera i. Först och främst genom att Sverige kan erbjuda en långsiktigt trygg, hållbar och konkurrenskraftig försörjning av el, värme, kyla, drivmedel med mera.

Det finns erfarenheter och kunnande och många norrbottningar är verksamma inom något av länets framgångsrika företag för tillverkning av kaminer och pannor, värmeackumulatorer, förädlade biobränslen, styr- och reglerutrustningar samt solvärme- och solcellsanläggningar.
SCB:s statistik visar att det år 2003 fanns 940 anställda norrbottningar inom generering, överföring, distribution av - och handel med - elektricitet, samt inom ång- och hetvattenförsörjning, bland annat för produktion och distribution av fjärrvärme med mera. Tidigare uppskattningar utifrån SCB:s företagsstatistik har visat att om man ser till hela spektrat av energirelaterade verksamheter i länet, inklusive drivmedelsförsörjning, handlar det om cirka 4 000 sysselsatta norrbottningar.

De framgångar som uppnåtts av länets energiaktörer är fortfarande relativt okända, mot bakgrund av vad som åstadkommits i andra regioner, i såväl Sverige som i EU-länder som Frankrike, Österrike och norra Italien. Där har myndigheter, regionala organ och universitet/högskolor tidigt utvecklat ett gott samarbete inom energiområdet. Och med starkt politiskt stöd och delaktighet från näringslivet, finns det sannolikt en stor, framtida tillväxtpotential inom energisektorn.
Exempel från Österrike visar att strategiska satsningar på förnybar energi skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling av näringslivet. Sedan början av 1990-talet har satsningar på småskalig fjärrvärme och bioenergi i mindre tätorter, med omkring 350 anläggningar enbart i regionen Niederösterrech, medfört tusentals årsarbetstillfällen.

Går det att tjäna pengar på hållbar energi? Världen ropar efter detta. På OECD:s rorum 2005 i Paris fastslog till exempel OECD:s generalsekreterare Donald J. Johnston att de energirelaterade frågorna representerar en av de största utmaningarna inför det 21:a århundradet. Han, liksom flera andra talare, hänvisade till det internationella energiorganet IEA:s uppgifter att det kommer att krävas energiinvesteringar motsvarande 16 triljoner (16 000 miljarder) US-dollar för att klara den förväntade 60-procentiga ökningen av energibehovet i världen mellan åren 2002 till 2030.
Svenska Exportrådet meddelar våren 2005 att:
* Världsmarknaden för vindkraftsgeneratorer numera växer snabbare än marknaden för persondatorer och nästan lika snabbt som marknaden för mobiltelefoner. Vindkraft i goda vindlägen är i dag ekonomiskt konkurrenskraftigt med övriga former av ny elproduktion.
* Bioenergi är definitivt på uppgång. Den svenska bioenergisektorn är högt värderad i världen.
I en Nutek-rapport från augusti 2006 med titeln Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag - med marknadsexempel från exportmarknaderna i Kina och Rumänien sägs att de riktigt stora framtida exportmöjligheterna finns inom områdena förnybar energi och energieffektivisering.
Energisektorn rymmer stora potentialer till ökad regional och lokal självförsörjning, stärkt lokal och regional ekonomi, ökad sysselsättning, inte minst i glesbygd, nyföretagande, landsbygdsutveckling med mera.
Svenska Bioenergiföreningen räknar med en samhällsvinst på nära 65 miljoner kronor om året för varje ny TWh som bioenergin bidrar med. Enligt föreningen kan varje nyproducerad TWh bioenergi ge 300 jobb. I Norrbotten finns det en outnyttjad trädbränsle- potential på minst 2-3,6 TWh, utöver de 2,4 TWh som redan används.
Till detta ska läggas länets outnyttjade och möjliga tillgångar av till exempel naturvärme/naturkyla, energigrödor som exempelvis rörflen, vindkraft, solenergi och biogas.