Solen förser jorden med en energimängd som överstiger hela världens energibehov minst sjutusenfalt. Denna energi har mänskligheten hittills endast lyckats utnyttja i begränsad omfattning. Det är dock fullt möjligt att redan i dag täcka hela världens energibehov genom att utnyttja solenergi. Den förnybara energiteknologin kan omvandla till både el och värme samt drivkraft för fordon.
Undersökningar som bekräftar detta har gjorts bland annat av Union of Concerned Scientists (1978), en organisation för vetenskapsmän, av det europeiska forskningsinstitutet, International Institute for Applied Systems Analysis for Europé (1981), samt av det tyska parlamentets energikommission Enquete-Kommission des Bundestages (2002).
Ingen har på allvar ifrågasatt de resultat som uppnåtts i dessa undersökningar. De stora energiföretagen har emellertid utnyttjat sin marknadsdominans för att tiga ihjäl dylika rapporter och för att hänsynslöst driva sina egna ekonomiska intressen.
Den tiden är nu definitivt förbi. Klimatförändringen, och det stigande priset på olja och gas, snabbt sinande naturresurser, kräver helt nya lösningar. Myten om den billiga kärnkraften har gått upp i rök.
Enligt den amerikanska energiforskaren Amory Lovins väljer den som fattar energibeslut på ekonomiska grunder inte kärnkraft. I ett dokument som publicerades 2005 beräknar han att om man investerar 10 cent i kärnkraft får man 1 kWh el. Om man investerar 10 cent i vindkraft får man 1,2-1,7 kWh el. Om man investerar 10 cent i småskalig kraftvärmeproduktion får man 2,2-6,5 kWh el och om 10 cent används för energieffektivitet kan man uppnå 10 kWh el.

Anmärkningsvärt är att även internationella ledare inom näringslivet nu uttalar sig för nytänkande beträffande energiförsörjningen.
Jorma Ollila, före detta verkställande direktör för Nokia, nuvarande deltidsdirektionsordförande för Shell och Nokia, gjorde ett radikalt uttalande i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat den 28 januari i år. Enligt Ollila är det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen att fördubbla energieffektiviteten, inte att satsa på kärnkraft.
Han anser att vi om 40 år måste klara oss med hälften så mycket energi som i dag. Och att vi i allt större utsträckning måste övergå till energiproduktion som inte förorsakar koldioxidutsläpp.
Redan år 1994 publicerade oljebolaget Shell en rapport enligt vilken det vore möjligt att täcka ända upp till 50 procent av världens energibehov med förnybar energi år 2060. Sedan dess har utvecklingen inom både den förnybara energin och energieffektiviteten gått rasande snabbt.
Bland politikerna har bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel utmärkt sig. Tack vare sitt tuffa ordförandeskap drev hon vid EU-toppkonferensen igenom kravet på en 20-procentig utsläppsminskning och en 20-procentig utbyggnad av den förnybara energin på EU-nivå fram till år 2020. Detta har föranlett åtta stora tyska koncerner, energiföretagen EnBw och Vattenfall, postorderföretaget Otto, försäkringsbolaget Allianz, BP Tyskland, mediaföretaget Burda samt Bahn och Telekom att uttala sitt stöd för förbundskanslern. De uppmuntrade henne att inta ledarrollen för uppnåendet av en utsläppsknapp ekonomi.
Även de tyska delstaternas miljöministrar ställer upp för Merkel. De vill ha mer klimatskydd än de 27 EU-länderna och kräver att Tyskland ska minska utsläppen med 30 procent fram till år 2020.

För Österrikes del offentliggjorde förbundskansler Alfred Gusenbauer efter EU-toppmötet det äregiriga målet på 45 procent förnybar energi fram till år 2020. Irland publicerade redan i början av mars, det vill säga före toppmötet, en mycket ambitiös energiplan. Planen förutsätter bland annat att Irland fram till 2020 ska producera en tredjedel av all energi med förnybar energi och att avsevärda satsningar på energieffektivitet ska göras.
I Portugal har regeringen beslutat att utöka den förnybara energins andel till 45 procent fram till år 2010.
Spanien utmärker sig som europeisk vindkraftföregångare med cirka 12 000 MW vind och ligger näst efter Tyskland som producerar 20 700 MW vind. Spanien är även det första landet i Europa som kräver att alla nybyggen ska förses med solanläggningar.

Att en energirevolution till förmån för miljö och konsumenter är möjlig visar otaliga studier och rapporter.
Undersökningar visar att EU:s nästan 500 miljoner invånare utan större ansträngningar kunde minska energiförbrukningen med en femtedel. En energisparlampa kräver till exempel endast en femtedel energi jämfört med en vanlig glödlampa och håller cirka tio gånger längre. I Australien förbjuds vanliga glödlampor från och med år 2009.
Stora energibesparingar kan göras om beredskapsfunktionerna (standby) på olika elapparater stängs av då de inte är i bruk. För Tysklands del framhäver miljöminister Sigmar Gabriel att två kärnkraftverk skulle kunna stängas om beredskapsfunktionerna skulle stängas av.
En rapport, som sammanställts för Tysklands miljöministerium av den tyska luft- och rymdfartsorganisationen DLR (Deutsche Gesellschaft für Luft- und Raumfahrt) och Wuppertal-Institutet, visar att den tekniska potentialen för sol- och vindkraft, biomassa och geotermisk energi är tre gånger större än dagens globala energikonsumtion.
Detta betyder att det inom det förnybara energisamhället inte blir brist på energi utan att det finns en avsevärd tillväxtpotential. Det innebär alltså att även det växande energibehovet i utvecklingsländerna kan tryggas på ett hållbart sätt.

Enligt Jürgen Schmid, chef för institutet för solenergileverantörer (ISET) i Tyskland, kan all europeisk energi fås ur förnybara källor år 2030 under förutsättning att utvecklingen av vindkraft och biomassa fortsätter. Han framhäver att det är väsentligt att utveckla ett transeuropeiskt linjenät för att undvika problem som kan uppstå för vindkraftens del under svaga vindperioder.
I maj 2005 publicerades en studie som hade gjorts av forskare vid Stanford-universitetet i Kalifornien med stöd av NASA. Forskargruppen samlade resultat från 7 500 vindmätningsstationer och 500 ballongstationer.
Utifrån detta gjordes det upp en ny världsvindkarta. Kartan visar att de globala landbaserade vindkraftsresurserna är betydligt större än vad man tidigare har vetat.
Forskargruppen hävdar att om endast 20 procent av den potential som finns skulle omvandlas till elektricitet, skulle det täcka hela världens behov. Vindkraftens tillväxt har varit våldsam. I slutet av år 2004 uppgick kapaciteten i Europa till 34 640 MW. I slutet av år 2006 uppgick siffran för EU-27 länderna till 48 062 MW.

Biomassan utgör en fantastisk energireserv som omfattar råvaror av vegetabiliskt ursprung. Enligt en uppskattning som gjorts av FN:s lantbruksorgan FAO står för närvarande cirka 5 miljarder hektar åker- och betesmark till förfogande för världens cirka 6,5 miljarder människor.
För att tillfredsställa behovet av kött för 25 konsumenter i västvärlden krävs det 10 hektar åker- och betesmark. Endast en tiondel behövs för att täcka vegetarianernas behov. Även om världens befolkning bestod av fanatiska köttätare skulle alltså en i det närmaste outsinlig bränsleåker på 2,4 miljarder hektar stå till förfogande.
Enligt den tyska lantbruksvetenskaparen Michael Weitz kunde man på detta område odla energiväxter som skulle täcka världens nuvarande sammanlagda behov av olja. I EU:s biomassarapport från år 2005 utgår man från att 11 procent av EU:s totala energikonsumtion kunde täckas genom att utnyttja jordbruksområden som inte längre används för livsmedelsproduktion. På lång sikt uppskattar en del forskare att man kunde täcka kring 20 procent av EU:s nuvarande basenergibehov med biomassa.

I oktober 2005 presenterade Greenpeace tillsammans med det europeiska förbundet för den solartermiska kraftverksindustrin en undersökning. Enligt den kan 100 miljoner människor redan om 20 år förses med el som har producerats med solkraft i Mellanöstern och Nordafrika. En vision som stöds av bland andra Romklubben. Även chefen för det tyska energiföretaget EnBW, Utz Claassen, har nyligen uttryckt sitt stöd för 'den globala solenergiekonomin'. Forskare från den tyska luft- och rymdfartsorganisationen DLR anser detta koncept vara både realistiskt och finansierbart.
Även våra hav och oceaner utgör outnyttjade energikällor. Världens energiråd (World Energy Council) har uppskattat att oceanerna i form av våg- och tidvattenkraft skulle kunna producera dubbelt så mycket energi mot vad man konsumerar i hela världen i dag. Dessutom har den geotermiska energiproduktionen ökat med cirka fyra procent per år under några års tid.
Potentialen är dock avsevärt mycket större och många spännande projekt är på gång runt om i världen. Geotermisk energi produceras i 24 länder i världen. Bara i USA slöts det under år 2005 kontrakt för 500 MW ny geotermisk energi.

Allt detta är ekonomiskt lönsamt, stimulerar tillväxten och skapar nya arbetsplatser. I Tyskland visar undersökningar att de energibesparingsåtgärder som har vidtagits för att minska klimatpåverkan stimulerar tillväxt inom branschen. Den var för energieffektiva produkter år 2002 i medeltal 4,6 procent, medan tillväxten inom tillverkningsindustrin som helhet var 2,6 procent. Globalt tjänade år 2004 de företag som producerade anläggningar för förnybar energi tio gånger mer än kärnkraftsindustrin.