Fördjupning


Hélène Goudin
Stockholms Fria

Äger EU det svenska uranet?

Av EU:s totala urantillgångar finns 80 procent i Sverige. Detta motsvarar mellan 10 000 och 14 000 ton. Den förväntade efterfrågan på bränsle till de pågående byggnationerna av kärnkraftverk runtomkring i världen lockar gruv- och prospekteringsbolag till svenska Norrlandskommuner. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005.

Frågan om uranbrytning engagerar och upprör invånarna i de kommuner som är berörda. Uranbrytning skulle, på kort sikt, kunna innebära att arbetstillfällena blir fler, men kan, på längre sikt, medföra att dricksvatten hotas eller att radioaktivt damm sprids.
I Kanada och Australien har urbefolkningar fått betala ett högt pris för uranbrytningen, i form av utsläpp av tungmetaller och svårhanterliga avfallsproblem.
Närings- och infrastrukturminister, Maud Olofsson, har i riksdagsdebatter klargjort att hon inte utesluter svensk uranbrytning i framtiden. Men oavsett vad hon eller våra kommunalråd har för uppfattning i frågan, så kan EU i framtiden tvinga Sverige att bryta uran. När Sverige gick med i EU, anslöts vi automatiskt till Euratom-fördraget. Detta är ett av EU:s grundfördrag, i vilket det står att EU är ägare till allt klyvbart material i EU. Till dessa ämnen hör olika former av uran.

Den nuvarande kommissionen har framhållit att den tolkar Euratom-fördraget som att EU inte kan tvinga Sverige att bryta uran. I slutändan är det dock EG-domstolen som kan komma att avgöra EU:s kompetens på området. Erfarenheten visar att EG-domstolen i regel tolkar fördraget bokstavligt. Den juridiska expertisen är inte enig, men bara det faktum, att det råder osäkerhet om huruvida EU kan tvinga fram uranbrytning eller ej, borde leda till eftertanke och livfull debatt i frågan.
Thomas Erhag, jurist på Göteborgs universitet, som är specialiserad på EG-rätt och då speciellt på Euratom-fördraget, framhöll den tredje oktober 2006 i Sveriges Radio P1, att om det blir brist på uran i Europa, så skulle Euratom-fördraget mycket väl kunna tvinga fram uranbrytning i Sverige.

Efter decennier av uppslitande diskussioner, fällda regeringar och en diffus kärnkraftsomröstning, är det inte säkert att det är det svenska folket som bestämmer över brytningen av uran. Frågan var inte uppe inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994. Det är dags att svenska politiker talar öppet om beredskapen för att motverka att EU tar kontroll över våra svenska urantillgångar!

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Kärnkraften är stoppad. Läs vidare Solen - ursprunget till all energi.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria