Biobränslen hotar både ursprungsfolk och miljö
Den växande efterfrågan på biobränslen utgör ett allvarligt hot mot lokalsamhällen runt om i världen. Miljontals människor drivs från sin mark när odlingen av energiväxter sprider sig, varnar en FN-grupp. Odlingen kan också öka matpriserna och belasta miljön.
När FN:s permanenta forum för ursprungsbefolkningar öppnade sin årliga konferens i måndags var hotet från den snabbt expanderande odlingen av energiväxter en av de frågor som stod på dagordningen. När skogar huggs ned för att skapa nya odlingar hotas 60 miljoner människor från olika urspungsbefolkningar runt om i världen, vilka är beroende av skogen för sin överlevnad.
- Det här sker snabbare än vi inser i vår del av världen. På grund av dagens teknologi och de stora ekonomiska resurser som står på spel, så händer det praktiskt taget över en natt, säger forum-medlemmen Ida Nicolaisen till nyhetsbyrån AP.
Enligt forumets ordförande Victoria Tauli-Corpuz saknas statistik över hur många som påverkas, men i en indonesisk provins har man identifierat fem miljoner människor som troligen kommer att tvingas lämna sina hem och flytta in till städerna.
Biobränslen producerade från jordbruksprodukter ses av förespråkare som ett renare sätt att möta världens energibehov.
Enligt en FN-rapport som publicerades förra veckan finns stora fördelar med den växande användningen av biobränslen - om den planeras rätt. Samtidigt varnade man för att odlingen av energiväxter kan ha allvarliga negativa konsekvenser, bland annat i form av stigande matpriser som drabbar de fattiga.
Även på miljösidan finns problem. Skogsavverkning kan minska upptagningen av koldioxid från atmosfären, och storskalig odling av energigrödor kan leda till minskad biologisk mångfald och utarmning av jordar.
Dessutom bidrar odling av energiväxter ofta till ökad användning av gödningsmedel. I Europa beräknas till exempel spridningen av gödningsmedel på rapsåkrar öka med 50 procent till år 2016, enligt Dagens Industri.