Fler skrotbilar i de svenska skogarna
Sedan 2001 har 130 000 skrotbilar tagits om hand genom stiftelsen Håll Sverige rents skrotbilskampanj. På så vis har man undvikit att 84 000 ton metaller hamnat i naturen och i stället återvunnits. Men den 31 maj läggs kampanjen ner.
Skrotbilskampanjen har framgångsrikt drivits av stiftelsen Håll Sverige rent i samarbete med landets kommuner och försäkringsbolaget Folksam sedan 2001. Kampanjen har inneburit att privatpersoner kan anmäla övergivna skrotbilar och få dem hämtade utan kostnad vilket resulterat i att 84 000 ton metaller har kunnat omhändertas och återvinnas. Men den 1 juni träder nya regler i kraft. Den bilskrotningsfond som möjliggjort projektet dras in och ersätts med ett ökat ansvar för tillverkare och importörer. Det innebär att producenterna får i uppgift att lösa logistiken för bilägare över hela landet genom att bland annat ta fram uppställningsplatser för skrotbilar.
– Jag hoppas och tror att producenterna kommer att ta sitt ansvar, men initialt kommer det nog att finnas många barnsjukdomar. Framför allt är vi oroliga över att det kanske inte kommer att finnas tillräckligt många uppställningsplatser, säger Lars Alm, kampanjansvarig på Håll Sverige rent.
Privatpersoner har kunnat anmäla både sina egen skrotbilar eller sådana som de upptäckt blivit övergivna på en offentlig plats för att få dem bortforslade. I de fall det är ägaren själv som anmäler bilen har en premie utgått. Sedan kampanjstarten har man samlat in nästan 130 000 bilar i hela landet.
– 10 000-tals bilar lämnas årligen på öppen mark, det vill säga på mark som någon annan äger, säger Lars Alm.
85 procent av en bil kan användas för tillverkning av nya produkter. Den mängd metall som kampanjen samlat in och återvunnit motsvarar 90 miljoner nya kastruller. Men det är inte bara metallen i skrotbilarna som är ett miljöproblem. En bil innehåller en mängd farliga ämnen som kan ställa till stora skador om de läcker ut i naturen.
– Det finns många farliga ämnen som kvicksilver, oljor och batterisyra i ansenliga mängder i en bil. Sedan är det ju naturligtvis också den estetiska delen. Det är inte vackert med sönderslagna bilar i naturen. Dessutom är det farligt för både barn och djur, säger Lars Alm.
Jan Prestberg på Tekniska kontoret i Stockholm tycker att det är synd att kampanjen upphör.
– Vi har haft ett bra samarbete. Framför allt har vi haft ett informationsutbyte där vi fått uppgift om var bilarna finns så att vi kan hämta upp dem. I och med att bidraget dras in blir det i fortsättningen lite dyrare för skattebetalarna.
Under den tid han arbetat med kampanjen har 1 000 skrotbilar i Stockholms kommun tagits om hand. Att det i fortsättningen är producenterna som ska hållas ansvariga för bilvraken är väl i och för sig en idé som Jan Prestberg hade önskat skulle kunna fungera.
– Det är en gammal ädel tanke att producenterna ska ta hand om restavfall, som med ölburkar och annat, så på så sätt är det riktigt tänkt. Det är bara det att det inte är riktigt samma sak med bilar.
Han menar att när det ekonomiska incitamentet för de personer som anmäler skrotbilar försvinner minskar också viljan hos den enskilde att göra rätt för sig och se till att de omhändertas på ett bra och miljövänligt vis.
– Jag tror att det i fortsättningen kommer att bli mycket fler bilar ute i skogarna som kommunerna får ta hand om, säger han.