Semesterfirare kan i år igen konstatera att vattnet i Östersjön förvandlats till en grön giftig sörja. Men med den nuvarande jordbrukspolitiken är var och en med och finansierar övergödningen av vårt unika inlandshav, menar WWF. Av en svensk månadsinkomst på 20 000 kronor beräknas 1 600 kronor per år bidra till algblomningen. 40 procent av EU:s budget går till jordbruksstöd och subventionerar jordbruk i länderna kring Östersjön med 11,6 miljarder euro årligen.
- Sverige har ett stort ansvar för Östersjön på flera sätt. Dels är vi det land som har den längsta kusten, dels är vi långt ifrån oskyldiga när det gäller utsläpp, säger Lennart Gladh på WWF.
De ämnen som orsakar algblomningen kommer från utsläpp från industrier, avlopp och från fossila bränslen. Men det största problemet är jordbruket som står för ungefär hälften av utsläppen. Varje år tvingas Östersjön svälja mer än 450 000 ton nitrat och över 17 000 ton fosfor därifrån.
Lennart Gladh menar att det är kött- och mjölkproduktionen som är den största miljöboven inom jordbruket och för att få bukt med problemen krävs tydliga politiska direktiv.
- Om man verkligen vill rädda Östersjön måste man politiskt styra hur och vad man får odla och producera.

Övergödningen av Östersjön väntas intensifieras genom att EU:s nya medlemsländer Estland, Lettland, Litauen och Polen får sitt jordbruk subventionerat för att hinna i fatt övriga Europa. Bara köttproduktionen i dessa länder beräknas öka med 70 procent fram till 2015.
- Situationen är redan mycket allvarlig och ser ut att förvärras i takt med att stora djurfabriker växer fram med hjälp av EU-stöd, säger Lennart Gladh.
Häromveckan sågs miljöminister Andreas Carlgren hålla upp två burkar med grumligt innehåll från Östersjön och sa att nu skulle åtgärder vidtas. Men Lennart Gladh anser att regeringens havsmiljöprogram som Carlgren företräder inte angriper själva grundproblemet.
- Miljöministerns förslag om förbud mot fosfat i tvättmedel räcker inte på långa vägar. Regeringen kommer med förslag på åtgärder som jag brukar kalla 'quick fix'.
WWF kräver istället att EU:s jordbrukspolitik reformeras genom att produktionsstöden omvandlas till miljöåtgärder och att en hård beskattning på konstgödsel införs.
- Vi vill att frågan lyfts till regeringschefsnivå. Varken miljöministern eller jordbruksministern har klarat av att hantera den. Alla parter är överens om problemet men det händer ingenting. Så fort en åtgärd riskerar att drabba en sektor är man där och försvarar den, säger Lennart Gladh.

På jordbruksdepartementet har man svårt att ta till sig av kritiken då man menar att Östersjön är en högprioriterad fråga.
- WWF:s jobb är att kritisera oss och vi välkomnar visserligen att frågan uppmärksammas, för situationen i Östersjön är allvarlig. Men vi delar ansvaret med miljödepartementet, säger Sofia Carlsson, politiskt sakkunnig åt jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Hon säger att Sverige arbetar hårt på att försöka påverka EU:s jordbrukspolitik.
- Det är inte rimligt att en så stor del av EU:s budget går till jordbruksstöd och vi vill se ett stopp på allt stöd som är kopplat till produktionen till 2009.