Funktionshindrade ska själva finansiera hjälpmedel
Är du beroende av en rullstol eller rollator och råkar bo i Stockholms län kan du riskera rejält ökade kostnader. Alliansen har gett förvaltningen i uppdrag att spara in 25 miljoner, och pengarna kan komma att tas från funktionshindrade.
Landstinget dras med ett budgetunderskott på 236 miljoner kronor, vilket SFT tidigare rapporterat om. Trots att sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp) då underströk att det inte ska göras några nedskärningar inom vården i Stockholm har förvaltningen fått i uppdrag av den borgerliga alliansen att ta fram förslag på hur man kan spara in på den. Ett av de förslag som nu presenteras är avgifter på hjälpmedel för funktionshindrade. Bland annat rör det sig om att funktionshindrade personer framöver själva ska finansiera sina hjälpmedel. Det kan röra sig om avgifter uppemot 1 200 kronor per år för till exempel hyra av en rollator, hörapparat eller rullstol.
På De handikappades riksförbund, DHR, anser man att förslaget är mycket alarmerande och förbundets Stockholmsdistrikt har redan inkommit med en skrivelse med sina synpunkter till partigrupperna.
– Det här är vi naturligtvis totalt emot. Vi anser att hjälpmedel för funktionshindrade ska vara avgiftsfria. Här är det inte fråga om någon lyx utan om en förutsättning för att man ska klara av sin vardagliga livsföring och som i viss mån kan eliminera handikappet, säger Karin Westlund, förbundsordförande för DHR.
Att landstinget nu tänker sig att spara in 25 miljoner på hjälpmedel för en redan hårt utsatt grupp anser hon är ett stort misstag.
– Det är en tankelapsus. Visst ska bördorna delas lika men det är ju fullständigt horribelt att man ska förvärra situationen ytterligare för de funktionshindrade. Det måste finnas flera andra områden att ta pengar från.
Lena-Maj Anding (mp), ledamot i landstingsfullmäktige, tar även hon kraftigt avstånd från förvaltningens förslag.
– Miljöpartiet är helt emot det här. Det är ett cyniskt förslag. Vi vet att människor med funktionshinder ofta har merkostnader som är ganska stora och även om vi har ett högkostnadsskydd på 2 000 kronor så handlar det inte bara om hjälpmedelskostnader. Till det tillkommer även kostnader för mediciner och annan behandling, säger hon.
– Sverige har ställt sig bakom FN-organets ståndpunkt att funktionshindrade inte ska behöva ha merkostnader. Då måste vi ju rimligen leva upp till det också, även ute i kommuner och landsting,
Lena-Maj Anding anser också att man under tillräckligt lång tid låtit hjälpmedelsverksamheten i staden finansiera hålen i landstingsbudgeten.
– Hjälpmedelsverksamheten har redan i många år täckt upp för underskottet i landstinget. Men nu har behovet av hjälpmedel för funktionshindrade i Stockholm blivit så stort att man inte bara kan fortsätta att mjölka den verksamheten på pengar, säger hon.
Birgitta Rydberg har inte gått att nå för en kommentar men har till Svenska Dagbladet sagt att hon vill pröva var gränserna för vad som är hjälpmedel går, och gjort en jämförelse mellan rullstolar och vitvaror.
– För inte så länge sedan ansågs tvättmaskiner och diskmaskiner vara hjälpmedel som funktionshindrade fick, nu är det inte så, sade hon till tidningen.
Och om förslaget antas av den borgerliga alliansen kan den i dag avgiftsfria rullstolen kanske inte heller längre räknas som ett hjälpmedel utan finnas för uthyrning hos landstinget.