I mitten av april började colombianska tidningar rapportera om President Alvaro Uribes 'Plan Patriota', en enorm arméoffensiv där ca 17 000 soldater deltar, riktad mot FARC-gerillans traditionella fästen i södra delen av landet. Målet är att återta kontrollen i området och fånga gerillans ledare.Politiska bedömare och ledarskribenter har dock kommit med allvarliga invändningar mot planen. Stora delar av södra Colombia har ignorerats av staten och styrts av FARC-gerillan i årtionden i brist på annan auktoritet. Många av invånarna i området erkänner inte regeringens auktoritet och anser att staten bara kommer till deras byar för att bomba gerillafästen och bespruta kokaplantage. 'Plan Patriota' kompliceras även av den extremt svåra terrängen, en tät djungel där floderna ofta fungerar som vägar, som gerillan behärskar till fullo.

Samtal mellan AUC och regeringen gav i mitten av maj upphov till en frizon i nordvästra Colombia där paramilitärerna kan röra sig fritt i väntan på att fredsförhandlingarna inleds. Men samtidigt som paramilitärerna säger sig vara villiga att sluta fred efter över 20 års krig har de ökat antalet kidnappningar, mord och massakrer under årets första månader, enligt en rapport från Amerikanska Staters Organisation. Högermannen president Alvaro Uribe har själv haft band till AUC och skapade under sin tid som guvernör i Antioquia en slags legala paramilitära styrkor. Det är därför inte bara den yttersta vänstern som håller med FARCs talesman Raúl Reyes när denne kallade samtalen mellan Uribe och AUC för “en förhandling mellan jag och jag'.

Colombias näst största gerillaorganisation, ELN, har gått med på att inleda förhandlingar med regeringen sedan Mexiko erbjudit sig att gå in som garant för en eventuell fredsprocess. ELNs talesman Francisco Galán tilläts under stort mediauppbåd lämna sin fängelsecell under 24 timmar för att delta i förhandlingar med representanter för Colombias och Mexikos regeringar samt medlare från det civila samhället.Misstänksamheten är stor hos bägge parter. Gerillarörelsen är rädd för att deras medlemmar kommer att mördas om de återgår till ett civilt liv, vilket skedde med medlemmarna i Unión Patriótica, partiet där före detta FARC-soldater försökte bedriva politisk kamp efter ett fredsavtal 1986.ELN har försvagats militärt under de senaste två åren, vilket förklarar deras vilja att förhandla innan de lider fler militära nederlag. De står inför hotet om att försvagas ytterligare av armén och AUC och att absorberas av den betydligt större FARC-gerillan.

President Uribe gick till val på löftet om att besegra de väpnade grupperna och därmed avsluta den 40-åriga väpnade konflikten i Colombia. Under hans första två år vid makten kan en liten förbättring i statistiken över attentat av paramilitärerna och gerillagrupperna skönjas. Men framförallt känner colombianerna sig tryggare, vilket har gett Uribe 60-70% stöd i opinionsundersökningarna. Denna popularitet har lett till att Uribe-anhängarna i kongressen inlett en process för att ändra konstitutionen och tillåta omval till presidentposten. Om inte Plan Patriota och de stundande fredsförhandlingarna misslyckas fullständigt kan Uribe räkna med en storseger i presidentvalet 2006.