Sverige har skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen som den kallas i dagligt tal beskriver i 41 punkter de rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Men få länder som ratificerat konventionen har implementerat dessa rättigheter i sin lagstiftning, inte heller Sverige. Inför Internationella barndagen måndagen den 1 oktober, då det är tänkt att alla delar av samhället ska fokusera på barns behov och rättigheter, vill Brottsofferjourernas riksförbund se en ändring på det.
– Norge är långt framme i de här frågorna. De antog direkt barnkonventionen i norsk lag. Sverige borde för länge sedan gjort samma sak. Man påstår att barnkonventionen inte är tillräckligt konkret, men de 40 första punkterna är utomordentligt konkreta, säger Hans Klette, förbundets ordförande och professor i straffrätt.
Han anser att arbetet med frågorna kring att tillgodose barns rättigheter går för långsamt. En av de konkreta förändringar han skulle vilja genomfördes är att man ändrar den nuvarande föräldrabalken till en barnbalk. Detta för att till exempel kunna undvika situationer då ett barn som behöver professionell hjälp måste ha tillstånd från båda sina målsmän. Något som är särskilt problematiskt i de fall där en av målsmännen är misstänkt förövare.
– I dag diskrimineras barn genom att det uteslutande är föräldrarnas intressen som styr. Man lyssnar inte tillräckligt på hur barn och unga upplever sina liv trots att det är oerhört viktigt för att kunna förstå hela samhällssituationen.

Barnombudsmannen, som var den instans som introducerade förslaget om en barnbalk redan 2001, välkomnar att Brottsofferjourernas riksförbund lyfter frågan inför barndagen.
– Det är strålande att de ställt sig bakom vår idé. För att få in ett barnperspektiv på alla områden, som boende, sjukvård, transport, måste det till en attitydförändring till barn och unga. Där finns det stora brister i samhället i dag. En viktig princip att gå efter är barns rätt till goda föräldrar, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Även om hon vill poängtera att Sverige är ett av de länder som kommit ganska långt när det gäller barnperspektivet finns det mycket kvar att göra och de konkreta åtgärderna går alldeles för långsamt, framför allt på kommunal nivå där mycket av den verksamhet som är betydelsefull för barn finns. Däremot är hon inte säker på att det är rätt strategi att införliva barnkonventionen i sin helhet i svensk lag.
– Vi följer intresserat det som sker i Norge. Men än så länge kan vi inte säga att vi har sett några stora förändringar i det norska samhället. Sveriges strategi är att försöka tillämpa barnkonventionen i befintlig lagstiftning, men det är svårt att säga vad som ger störst effekt och är mest kraftfullt.
Fria Tidningar har inför Internationella barndagen erbjudit socialminister Göran Hägglund att ge sina synpunkter på hur Sverige ska bli bättre på att efterleva FN:s barnkonvention, men han har avböjt.