Fria.Nu

Ett sårbart Sverige med otillräcklig miljöbudget

Veckans hetaste samtalsämne har varit den klimat- och sårbarhetsutredning som presenterades i måndags. Om inget görs skyndsamt kan notan för förstörd infrastruktur hamna på 200 miljarder kronor. Men för utslagna ekosystem och förluster av biologisk mångfald finns ingen kostnadskalkyl.

Att Sverige kommer att drabbas mer av klimatförändringarna än man hittills räknat med fastslås i regeringens klimat- och sårbarhetsutredning. Det varmare klimatet kommer till exempel att föra med sig hälsorisker, bland annat genom ökad smittspridning till både människor och andra djur. Även de negativa effekterna på samhällets infrastruktur väntas bli stora. Risken för översvämningar, ras, skred och erosioner kommer att öka på flera håll i landet. 300 000 byggnader som ligger i högriskområden, till exempel vid Vänern och Mälaren, riskerar att förstöras om inga åtgärder vidtas. Det tillsammans med översvämningar i tätbebyggda områden kan komma att kosta samhället uppemot 200 miljarder kronor. Men förlusterna av biologisk mångfald, ökad övergödning och förvärrad försurning i sjöar och våtmarker har inte tagits med i kostnadskalkylen, påpekar Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.
– Det här kommer att medföra enormt stora kostnader för Sveriges del, men vissa av dem är svåra att beräkna. 20–30 procent av ekosystemens arter riskerar att försvinna. Det är en ovärderlig naturmiljö som går förlorad som det inte går att sätta någon prislapp på. En så snabb förändring i naturmiljön har troligen aldrig tidigare skett i jordens historia, säger Mikael Karlsson, ordförande i SNF.
– Utredningen talar om att vi skulle behöva satsa några hundra miljoner årligen på anpassningsåtgärder och forskning. Men samtidigt var regeringens klimatmiljard i själva verket en sänkning av miljösatsningarna. Till exempel sänks anslagen till biologisk mångfald vilket ökar vår sårbarhet.

Utredningen har även på alla sätt velat lyfta fram de positiva effekterna av klimatförändringarna och talat om ekonomiska vinster för Sveriges del. Bland annat genom att vi kan förvänta oss mer skog och större skördar till följd av ett varmare klimat. Men exakt vad dessa faktorer kommer att innebära till exempel i form av ökad övergödning och fler skadeorganismer är omöjliga att beräkna.
– De har gjort ett bra jobb med att beskriva konsekvenserna av klimatförändringarna på många områden. Men att säga som utredaren Bengt Holgersson gjort att vi kommer gå med samhällsekonomiskt plus minus noll finns det inte stöd för i utredningen, säger Mikael Karlsson.
Bengt Holgersson, ansvarig utredare, menar att det visst finns stöd för en sådan utsaga. Däremot tillstår han att det bara kalkylerats med sådant som är enkelt att beräkna, till exempel har man inte alls granskat vad förlusten av biologisk mångfald får för effekter.
– Den typen av mjuka kostnader går det inte att kalkylera med, säger han.

Mikael Karlsson låter sig emellertid inte övertygas om att Sveriges ekonomi enbart kommer att påverkas nämnvärt.
– I Stern Review-rapporten som gjordes 2006 på uppdrag av den brittiska regeringen talas det om ett möjligt BNP-bortfall på 5–20 procent. Vi i Sverige kan ju inte tro att vi ska hamna på nettoplus om hela världsekonomin havererar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Sluta fiska torsk i Kattegatt"

Ministrar i EU har träffats och talat om fiske. De bestämde att EU ska fiska mindre torsk år 2008. Men forskare säger att man måste sluta fiska torsk i havet runt Sverige. Annars tar all torsk slut.

Fria.Nu

Oenighet om avdammat Dennispaket

I onsdags överlämnade Carl Cederschiöld sitt trafikpaket för Stockholm till infrastrukturministern. Ingen enighet över blockgränserna har dock kunnat uppnås. Socialdemokraterna vägrade att skriva under förslaget då de anser att finansieringen kommer att slå hårt mot kommun och landsting. Och miljöpartiet menar att det rör sig om ett avdammat Dennispaket.

Nya boenden för våldsutsatta kvinnor

Under 2008 kommer kvinnojourerna i Stockholm att tilldelas 21,5 miljoner kronor av Länsstyrelsen. Främst satsas pengarna på uppbyggnad av nya verksamheter och boenden för våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. Terrafem är en av de föreningar som får ekonomisk draghjälp att starta ett nytt stödboende.

EU fiskar efter för mycket

På onsdagen enades EU:s fiskeministerråd i Bryssel om en minskning av torskkvoterna på åtta procent under 2008. Detta trots upprepade signaler från forskare om att det fordras en nollkvot för att rädda bestånden i Västerhavet och Östersjön.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria