1991 fick en riksdagsledamot 21 625 kronor i lönekuvertet varje månad. Dagens ledamöter har ett arvode på 51 200 kronor. Räknar man med konsumentpris- och handelsindex blir det en ökning på drygt 80 procent. Förra veckan kom dessutom beskedet att de ska få ytterligare lönepåslag med 1 700 kronor från och med den 1 november. Orimligt, tycker flera miljöpartister som nu lämnat in motioner om sänkningar av riksdagsarvodet.

Karla López (mp) vill se en sänkning framför allt för miljöns skull. Med ett så högt arvode menar hon att man konsumerar mer, vilket i sin tur tär på miljön. Till stöd för sitt resonemang pekar hon på Världsnaturfondens beräkning om att genomsnittsvensken konsumerar som om den hade 3,4 planeter till sitt förfogande. Hennes förslag är att sänka arvodena till 25 000 kronor, vilket hon menar ligger mer i linje med vad övriga människor i samhället tjänar.
- Det är väldigt lätt att tappa perspektiv med en så här hög inkomst. Med högre lön spenderar man automatiskt mer än man kanske behöver. Man skaffar sig en annan livsstil och problemet är att det ofta bidrar till att förstöra miljön, säger hon.

Men det finns också ett rättviseperspektiv på en sänkning. Inkomstklyftorna mellan politikerna och folket de representerar har ökat drastiskt sedan 1991. Då tjänade en riksdagsledamot knappt dubbelt så mycket som medelinkomsttagaren medan dagens ledamöter tjänar närmare tre gånger så mycket.
Ser man till kvinnors löner rör det sig om ännu större klyftor. Den genomsnittliga svenska kvinnan har en inkomst på 15 800 kronor i månaden att jämföra med riksdagsledamotens 52 900 kronor.

Även två andra miljöpartistiska riksdagsledamöter, Helena Leander och Max Andersson, motionerar om att sänka riksdagsarvodet, dock bara med 10 000 kronor.
- Det grundläggande är att vi anser att riksdagsledamöternas arvoden är alldeles för höga. De har ökat med mer än 80 procent sedan början av 90-talet vilket inte är rimligt. Man kan alltid diskutera nivåer, men en sänkning på 10 000 kronor skulle vara en bra början. Vi tror att en sådan sänkning skulle kunna vinna gehör hos opinionen, säger Max Andersson.

I sin motion tar de emellertid inte upp miljöaspekten utan sänkningen motiveras främst av att inkomstklyftorna mellan de representerande och representerade är för stora. Men Max Andersson ser Karla López miljöargument som intressant.
- Det är en intressant aspekt och det är bra att hon har lagt motionen. Det är alltid viktigt att diskutera sambandet mellan konsumtion och miljöpåverkan, men det bör gälla för alla yrkesgrupper.

Både Karla López och Max Andersson säger att de börjat konsumera påtagligt mer sedan de kom in i riksdagen. Framför allt handlar det om nya kläder för att kunna passa in i riksdagens dresscode, men det kan också handla om att man köper nya möbler och andra saker istället för att välja begagnat vilket är bättre för miljön.
- Vill man göra något åt miljöproblemen måste vi förr eller senare se över våra konsumtions- och produktionsmönster, säger Karla López.
Att ett lägre arvode skulle innebära att vi får sämre politiker tror ingen av dem.
- De som är för höga arvoden inom socialdemokratin och de borgerliga partierna brukar komma med det argumentet. Men jag tror inte att vi har bättre politiker i dag än vi hade i början av 90-talet bara för att arvodet har ökat så kraftigt, säger Max Andersson.

Arvodesnämnden, den myndighet under riksdagen som bestämmer storleken på ledamöternas arvoden, anser att dagens nivå snarast är för låg. Höjningen på 1 700 kronor som man nu fattat beslut om är i enlighet med övriga inkomsthöjningar i samhället menar Berit Rollén, ledamot i nämnden.
- Det underlag vi har att gå på är hur det ser ut på övriga arbetsmarknaden. Vi har lagt på ungefär den procentsats som övriga yrkesgrupper i samhället fått.

En riksdagsledamot har nära tre gånger så mycket i månaden som en medelinkomsttagare i Sverige, är det rimligt?
- Vi tycker inte att det är orimligt. Tittar man hur det ser ut i resten av EU så ligger politikernas löner ofta betydligt högre och nu när alla i Europaparlamentet ska ha samma arvode hamnar vi långt över det här.

Berit Rollén menar att det är ett väldigt utsatt och obekvämt uppdrag att vara riksdagsledamot och att det motiverar att arvodet ligger så pass högt som det gör.
- Många måste vara hemifrån långa tider och har inte reglerade arbetstider utan det kan ofta bli långa nattdiskussioner. Vi kan bara gå på en känsla vad som är skäligt för att locka personer till det här uppdraget.

Skulle det kunna vara en bra insats för klimatet om arvodet sänktes och ledamöterna på så vis konsumerade mindre?
- Jag har svårt att se vad riksdagsledamöternas löner har att göra med klimatet. I så fall måste man resonera kring övriga gruppers löner också, annars blir det ganska meningslöst. Men visst, kan de som kommit med förslaget få med sig övriga riksdagsledamöter så ställer vi oss naturligtvis bakom.

Max Andersson räknar inte med att förslaget ska få något genomslag omedelbart eftersom diskussionen varit uppe flera gånger tidigare.
- Det är ju så att 99 procent av alla motioner avslås och när det gäller oppositionens är siffran ännu högre. Men vi ser det här som ett sätt att hålla debatten levande.