Två incidenter mellan jägare och björnar har inträffat under oktober. Händelserna har resulterat i fyra döda individer, varav en människa, och fått stort utrymme i media. Men från flera håll riktas kritik, bland annat mot TV4 och SVT, för ensidighet och osaklighet i rapporteringen. Endast jägare och förespråkare för utökad björnjakt har fått komma till tals. Inga företrädare från till exempel Svenska naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden eller Fältbiologerna med kunskap i frågorna har getts möjlighet att yttra sig.

Uffe Stridsberg, vice ordförande i Svenska rovdjursföreningen, menar att det finns allvarliga brister i rapporteringen. 

– I det ena fallet rörde det sig om två jägare som enligt uppgift höll på att ordningsställa ett jakttorn men hade sin hund springande lös i skogen och som skällde ståndskall på björnen. Det är en slapp hantering, eftersom björnjakten var avlyst och björnar då inte får ofredas. Det visar att löshundsjakten verkligen behöver sättas under lupp. Den är en stor orsaksfaktor i de fall då björnar angriper jägare, säger han.

Både SVT och TV4 har kommit med tips på hur allmänheten kan skydda sig mot björnattacker i skog och mark, trots att risken är att betrakta som näst intill obefintlig. Endast tre personer, samtliga jägare, har dödats av björn de senaste 100 åren och det finns bara ett enda dokumenterat fall då en björn angripit en person som inte varit ute på jakt. Att årets jakt resulterade i rekordmånga skadskjutna björnar på grund av bristande kompetens inom jägarkåren har inte heller tagits upp i någon av kanalerna i sammanhanget. 

– Medias rapportering kan bidra till en ökad rädsla och ett hat mot björn i det allmänna medvetandet. Det kan nog överskugga hur illa årets björnjakt sköttes, säger Uffe Stridsberg.

Anne Lagercrantz, ansvarig utgivare för TV4:s nyheter, slår ifrån sig kritiken om ensidighet i rapporteringen kring de båda incidenterna. 

– Jag kan inte påstå att det är särskilt många tittarreaktioner som har handlat om det här. De flesta berör vår Mellanösternbevakning.

Men i ett nyhetsinslag 15 oktober får till exempel regeringens rovdjursutredare Åke Pettersson och representanter för jägarkåren stå helt oemotsagda då de uttalar sig om nödvändigheten av en utökad björnjakt för att inte fler angrepp på människor ska ske. 

– Vi kunde absolut ha kompletterat med fler instanser där som till exempel Fältbiologerna. Självklart ska vi vara objektiva och nyanserade i våra nyhetssändningar och inte bidra till att folk blir rädda, säger Anne Lagercrantz, som lovar att ta till sig av kritiken.

I ett inslag på SVT:s Rapport, också det från 15 oktober, visar en man, till dramatisk pålagd musik, hur man kan avvärja en björnattack. En kvinnlig speakerröst avslutar med att säga: "Den här gången och de flesta andra går det bra. Men man kan aldrig ge några garantier."

Rapports nyhetschef Morgan Olofsson menar att det är journalistikens roll att berätta för allmänheten hur de ska bete sig vid olika händelser precis som personalen på ett flygplan upplyser vad man ska göra vid ett haveri. Han tycker att både det inslaget och deras övriga rapportering som föranletts av de två björnincidenterna varit helt korrekt och rimlig. 

– Nyhetsjournalistik handlar om det som är nytt och hett och avvikande. Att vi ägnat så mycket sändningstid åt det beror just på att det är ovanligt.

Men varför har Rapport valt att ge jaktförespråkare så mycket utrymme? 

– Jag är inte förvånad att det finns kritik för det eftersom det är ett väldigt infekterat ämne. Vi ger olika sidor röst vid olika tillfällen. Men ring du och fråga samerna och renskötarna vad de tycker om vår rapportering om rovdjur, säger Morgan Olofsson.