Den gula byggnaden intill vägen skulle kunna tas för en småskola. Omgiven av bostadshus och grönområden, nätt och jämt större än en vanlig villa och med en trädgård som smälter in i omgivningen, utmärker den sig inte nämnvärt för den förbipasserande. Om nu inte blicken skulle råka fastna på en vit rund skylt som är uppsatt på husväggen och bär bokstäverna "Romani Studies Institute". För det är just skylten som skvallrar om att en ovanlig verksamhet bedrivs inom de fyra väggarna.På den nyöppnade romska folkhögskolan i Agnesberg går 42 elever mellan 18 och 50 år och två av de fyra lärarna är själva romer.– Vårt mål är inte att segregera oss, säger Palmroth. Däremot är det lättare att öppna upp för andra om man är trygg i sig själv. Vi jobbar för romer med romer.

Keith Palmroth är själv rom och en ovanlig sådan eftersom han är akademiskt utbildad. Nu vill han få in andra på samma bana. Idén till folkhögskolan fick han år 2001 och undervisningen kunde börja i januari 2007. Skolan invigdes i september och är den första av sitt slag i Norden.– Det här ska fungera som en trampolin ut till resten av samhället, förklarar han och ger flera exempel på varför en romsk folkhögskola behövs.– Systemet fångar inte upp alla. Många romer har inte haft ett jobb, jag kan till och med säga att de flesta romer i Sverige aldrig har haft det. Och vad händer då? Har du inte haft ett arbete har du inte rätt till a-kassa och blir förpassad till socialkontoret. Det finns till och med familjer som ärver varandras socialbidrag.Trots den dystra situationen finns flera tecken som tyder på att romerna sakta men säkert börjar närma sig den akademiska världen. På Uppsala Universitet och Södertörns Högskola kan man till exempel läsa 7,5-poängskurser i romsk kultur och historia.Bakom folkhögskolan i Agnesberg står Romani Studies Institute, RSI. Det är ett forskningsinstitut som jobbar för ökad kunskap om romer och deras samhällssituation. Föreningen har lyckats engagera forskare från alla Sveriges tunga universitet och Keith Palmroth var en av grundarna.– Den här skolan riktar sig till romer, men det är klart, skulle någon annan knacka på säger vi inte nej.Serif Seferovio är elev på skolan, rom, och uppvuxen i Kroatien. Han är 39 år och kom till Sverige som 18-åring. Nu har han inlett sin första termin. Från Kroatien har Serif Seferovio gymnasiebetyg som tyvärr visade sig vara ogiltiga när han kom hit, och han beskriver frustrationen över att behöva börja om från noll.– I Sverige har jag aldrig lyckats få ett fast jobb, berättar han. Bara olika praktikplatser genom ams men de ledde ingenstans utan var mer ett sätt för arbetsförmedlingen att hålla mig sysselsatt.Tillslut tappade han lusten. Han har pluggat på sfi men avbröt eftersom det var svårt att hänga med.– Många romer vill inte skämma ut sig, förklarar han. De kommer efter i undervisningen eftersom de flesta andra på sfi har bättre studievana än vad vi har.Många av romernas problem bottnar i den långa diskriminering de har blivit utsatta för och det finns inte en tradition av utbildning hos dem. I Sverige fick de inte fasta bostäder förrän på 1960-talet och innan dess fanns ingen chans att gå i skola eftersom de tvingades resa runt året om, trots lag om skolplikt. I dag är Sveriges romer bofasta. Men att bli en del av ett samhälle som har uteslutit en under hundratals år är ingen enkel process som sker över några decennier. Problem som arbetslöshet och hög frånvaro i skolan är stora.– Många romer har svåra liv bakom sig. Det är inte lätt att börja skolan som vuxen och dessutom känna att man inte hänger med, förklarar Seferovio.

Han vill att alla romer i Göteborg ska känna sig välkomna till skolan och framför allt inte skämmas över att vara rom. Hur ser han då på framtiden för sitt folk?– Det kommer att bli lättare för oss att leva i det här samhället, säger han med eftertryck. Det ser ljust ut, om inte för oss så för våra ungdomar.Själv drömmer Serif Seferovio om att kunna undervisa andra romer, kanske som lärare eftersom han är mycket intresserad av romsk kultur och historia.En annan elev på skolan är Sylvia Kwiek. Hon har gått ut grundskolan, är 35 år och uppvuxen i Göteborg. Liksom Serif tycker hon att det är lättare att gå i en skola riktad till romer.– Jag har försökt komplettera mina gymnasiebetyg på komvux men där fick man inte samma hjälp som här, säger hon. Kanske skulle jag kunna göra något inom hotell och restaurang, funderar hon. Det här med matlagning har jag fått med mig hemifrån.

Hennes klasskompis, Tomas Majewski, är 25 år och född i Polen. Han kom hit 18 år gammal med sex års grundskola i bagaget som avbröts i och med flytten till Sverige.– Jag kom hit 2001 och gick sfi ett år men slutade. Här är det bättre, man kan fråga om man inte förstår, säger han.Tomas Majewski om att studera vidare. Han är tekniskt duktig och kanske vore Chalmers tekniska högskola någonting för honom.– Men först vill jag sluta skolan, påpekar han. Språket är viktigast.Sylvia Kwiek tror att det är lättare att gå i grundskola som rom i dag än vad det var på hennes tid eftersom man inte sticker ut på samma sätt. I dagens skolor finns många elever som inte är [email protected]