När det gäller tävlingsidrott finns utvecklade modeller för träning. Men när det gäller träning för hälsa är det svårare att hitta bra information - trots att det i olika medier finns ett stort utbud av träningsråd.
På Träningsdagarna på Älvsjömässan i slutet av oktober behandlade Anatoli Grigorenko fakta och myter om träning. Grigorenko, som är forskningsansvarig på företaget Ylab, pekade på en viktig skillnad mellan tävlingsidrott och motionsidrott. För en person som siktar på att prestera så bra som möjligt är målet i allmänhet att maximera en egenskap. För en motionär bör inte detta vara målet.

En viktig skillnad mellan idrottare och motionärer är hur mycket man tränar. Grigorenko berättar att han själv som tävlingsidrottare tränade som mest 30 timmar i veckan, men för en person som vill hålla sig frisk räcker 1-2 timmar per vecka fördelade på några pass. Hur långa passen bör vara beror på vilket mål man har:
- De kan vara från 15 till 60 minuter, ungefär, menade Grigorenko.
Vad som är lagom hård träning beror på vilken typ av träning det är frågan om.
- För styrka ska träningen vara hård, för kondition bör träningen inte vara så hård. Det är den relativa ansträngningen som är viktig.
Den relativa ansträngningen innebär att man jobbar på en viss nivå i förhållande till sin maximala kapacitet. Ett sätt för att bedöma den relativa ansträngningen är att mäta pulsen under träningspasset (se faktaruta). Ett annat sätt att uppskatta belastningen är att arbeta med en sådan intensitet att man i slutet av ett träningspass upplever att man blivit något trött och att prestationsförmågan börjar minska lite.

En vanlig vanföreställning vid träning är att man ska dricka mycket, 'ju mer man dricker desto bättre'. Detta är fel, påpekade Grigorenko. Istället bör man se på hur stor vätskeförlusten blir. En mild vätskeförlust har uppkommit när man förlorat upp till 5 procent av kroppsvikten. För en 70 kilos man motsvarar det ett par liter.
- Det är sällan man förlorar två liter i hälsoträningssammanhang. För mycket vätska är farligt - det finns till exempel personer som dött av överhydrering. Det är viktigare att ersätta salt och mineraler än vätska. Är man törstig ska man dricka.
Grigorenkos uppfattning är kontroversiell när det gäller långa träningspass och tävlingar men hans syn delas även av den internationellt kände idrottsprofessorn Tim Noakes.

Stretching har blivit ett vanligt inslag vid fysisk träning. Anatoli Grigorenko berättade att stretching från början var en metod för att öka rörligheten i kroppen men att träningsformen numera används för att minska skaderisken. Detta förhållande är dock inte så enkelt som många tror:
- Stretching påverkar inte sannolikheten att bli skadad. Det har heller ingen påverkan på träningsvärk. Men ju bättre rörlighet man har, desto mindre är risken för skada.

Hur man ska träna beror i slutändan på vilket mål man har med sin träning. Det i sin tur beror på vilka hälsomässiga behov och intressen man har. Och man ska vara försiktig när det gäller råd från experter:
- Man ska fråga sig vilka experterna är och vad de håller på med. Och karisma är inte lika med kunskap, påminde Anatoli Grigorenko.