Julen är en tid när många träffar släkt, familj och vänner. Men det är också en tid när vi köper mycket. Varje jul köper svenskarna saker för tiotals miljarder kronor. Det gör vi även i år. Många köper julklappar. Det kan vara svårt att tänka ut julklappar som gör alla släktingar och vänner glada.Det är bra att tänka på var julklappen kommer ifrån, tycker Daniel Sommerstein på föreningen Rättvisemärkt. Man kan tänka på människorna som tillverkar julklappen. Hur har de det på arbetet? Får de bra lön?– Det är extra bra att köpa rättvisemärkta julklappar. Man ger julklappar till dem som man bryr sig om. När man väljer rättvisemärkta julklappar, kan man även se till att de som gör julklapparna inte far illa, säger han.

Hildur är en butik på internet. De säljer kläder, smycken, tvål, handdukar, te med mera. De flesta varorna är ekologiska och rättvisemärkta. Annika Gyllholm på Hildur säger:– Det är bra att tänka på hur människorna har det som tillverkar varorna. I dag har vi kunskap. Varför ska vi då välja något som är dåligt för människor?

Butiken Afroart i Stockholm säljer tyger, korgar och leksaker. De som tillverkar varorna har det bra på arbetet. Afroart tycker att det är bra att köpa rättvisemärkt. Gunilla Lundberg på Afroart säger:– Det är viktigt att tänka på människor och miljö.

Föreningen Rättvisemärkt kontrollerar företag som vill rättvisemärka sina produkter. Om de som gör produkterna har det bra på arbetet, och om produktionen inte skadar miljön, blir produkterna rättvisemärkta.Allt fler köper rättvisemärkta saker. Det går bättre för varje kvartal, säger Daniel Sommerstein. Han tror att folk kommer att köpa rättvisemärkta saker för mellan 80 och 100 miljoner kronor under kvartal fyra.– Vi räknar inte julhandeln speciellt. Vi räknar bara hur mycket folk köper varje kvartal, säger han.Men julhandeln ökar för varje år. Handeln tror att vi kommer att köpa saker för 62 miljarder kronor under december.

Vad händer om vi köper rättvisemärkta saker för en större del av pengarna?– Det skulle betyda mycket för dem som odlar rättvisemärkta växter. De skulle få mycket pengar att investera i odlingen och i sina anställda och i samhällena där de bor. Dessutom skulle andra, som ännu inte säljer rättvisemärkt, förstå att många människor vill köpa sådana varor, säger Daniel Sommerstein.Lätt svenska: Malin Bergendal